Bloggen - Bemannad rymdfart

Över 100 timmar forskning och oändligt mycket minnen

Marcus Wandt skickades upp till rymdstationen den 18 januari 2024. Under sin tid ombord arbetade han med nästan 20 europeiska experiment och tillbringade mer än 100 timmar år vetenskap och teknikdemonstrationer. En resa som säkerligen kommer ta lång tid att smälta.
Marcus Wandt går av ett flygplan
ESA
Marcus Wandt går av flygplanet på astronautcentret i Köln.
Ämnen:
´
Publicerad
2024-02-12
Dela artikel:

Marcus Wandt och den övriga besättningen på Axiom Mission 3 (Ax-3) vinkade i onsdags, den 7 februari, farväl till sina besättningskamrater på den internationella rymdstationen, däribland Danmarks främste astronaut, kollegan och befälhavaren Andreas Mogensen. Detta var första gången två skandinaver bodde och arbetade tillsammans i rymden.

Under de 288 varven runt jorden som Marcus han göra ombord på rymdstationen tjänstgjorde han som uppdragsspecialist och delade färden med Walter Villadei från Italien, Alper Gezeravcı från Turkiet och Michael López-Alegría, en amerikansk-spansk medborgare med dubbelt medborgarskap.

På fredagen sänkte kapseln sin omloppsbana och gick återigen in i jordens atmosfär och fällde ut sina fallskärmar för en vattenlandning utanför Floridas kust. Resan tillbaka till vår hemplanet tog cirka 47 timmar.

Forskning i överflöd

Under sin tid ombord arbetade Marcus Wandt med nästan 20 europeiska experiment och tillbringade mer än 100 timmar år vetenskap och teknikdemonstrationer.

- Vi är väldigt stolta och glada över Marcus insats. Han har genomfört en rad experiment till nytta för svensk och internationell forskning och är också en inspirationskälla för en hel generation svenskar inom naturvetenskap, säger Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen, i samband med Marcus återkomst.

Marcus arbetade bland annat med det svenska experimentet Orbital Architecture från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) för att undersöka hur människors fysiska och psykiska välbefinnande kan påverkas av att leva i extrema och begränsade miljöer.

– Experimentet som Marcus utför kommer att ge oss kunskap om hur vi med hjälp av design kan minska stress och öka astronauters kognitiva förmåga i rymden. Forskningsresultaten kan inte bara bidra till bättre livsmiljö för framtida astronauter utan även överföras till extrema miljöer på jorden, som till exempel på ubåtar, arktiska forskningsstationer och off shore-plattformar, säger forskaren Michail Magkos, som arbetar tillsammans i projektet med Mikael Forsman, professor i ergonomi vid KTH.

Det andra svenskledda forskningsprojektet Marcus arbetade med var Memo BC där neurala stamceller placerades i ICE Cubes-anläggningen på rymdstationen för att övervaka förändringar i deras cellstrukturer och genuttryck under mikrogravitation.

– Vår förhoppning är att Marcus experiment ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med stamcellsforskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova.

Marcus Wandt manövrerade också ett team av robotar på jorden från rymdstationen för det så kallade Surface Avatar-experimentet. Inom ramen för experimentet gav han det europeiska teamet feedback på gränssnittet för att underlätta arbetet med att manövrera robotar på avstånd.