Den internationella rymdstationen

Annorlunda arbetsplats med en tydlig vision

Sedan början av 2000-talet har sammanlagt över 240 personer levt och arbetat på rymdstationen. Längden på deras vistelser har varierat. Vissa har befunnit sig på stationen i upp till ett år, medan andra har haft kortare uppdrag på bara två veckor.

Trots att de befinner sig i en tyngdlös miljö, måste astronauterna fortsatt kunna sköta sin hygien, uträtta sina behov, äta och dricka samt hålla sig i god form. Oavsett vistelses längd, påverkas därtill deras psykiska och fysiska hälsa av den tyngdlösa miljön, vilket också är ett av de viktigaste forskningsområdena på rymdstationen.

Den internationella rymdstationen fungerar på så vis som en test- och utvecklingsmiljö med en tydlig vision framåt: att kunna ta människan tillbaka till månen och en dag vidare till Mars.

Ombord på rymdstationen

Skapa dig en känsla av livet som astronaut ombord på rymdstationen genom att klicka och dra i bilden nedan. Klicka på cirklarna i kartan eller pilarna i bilden för att byta modul. Visst är det spännande att människor faktiskt bor och arbetar här inne? 

Utställning

Under hösten 2020 ställde Rymdstyrelsen ut en utställning i Kungsträdgården i Stockholm i samarbete med Stockholm stad. Ni hittar en digital version av utställningen här

Sveriges förste astronaut

Vägen till att bli astronaut är lång och krävande. Redan 1992 antogs Christer Fuglesang till ESA:s rymdprogram. Efter fyra år förflyttades han till NASA:s astronaututbildning på Johnson Space Center i Houston. Christer är unik i och med att han som första europé utbildats till både kosmonaut och astronaut. 
Läs mer om Christer Fuglesang bakgrund och astronautkarriär.

Fuglesang unika brev finns nu som e-bok

Den 9 december 2006 var det dags för Christers första rymdresa (STS116) med den amerikanska rymdfärjan Discovery. Uppdraget gick i första hand ut på att föra upp nya byggelement till rymdstationen och därefter montera dem. Sin andra flygning (STS 128) till rymdstationen gjorde Christer september 2009.

Inför och under sina vistelser på rymdstationen har Christer dokumenterat sina erfarenheter och tankar i nyhetsbrev. Christers brev har satts samman till två nya och helt unika e-böcker, en för vardera flygning. 

E-bok, del 1: Christers brev från STS 116 
E-bok, del 2: Christers brev från STS 128 

Lyssna på forskare, astronauter, politiker och poeter som berättar om det enorma projekt som är rymdstationen. Varför finns stationen? Vad gör man egentligen där uppe? Och hur ser framtiden ut? Detta är bara några av frågorna som besvaras i den nya poddserien om rymdstationen som produceras i hela tio sprängfyllda avsnitt.

Skaparna bakom den specialproducerade serien är rymdfantasterna Susanna Lewenhaupt & Marcus Pettersson som vanligtvis producerar rymdpodden Har vi åkt till Mars än?. Den nya serien om rymdstationen görs i samarbete med oss på Rymdstyrelsen.

Lyssna på serien ”Den internationella rymdstationen” här

Tyngdlös laboratoriemiljö

På den internationella rymdstationen bedrivs forskning inom många områden, såsom människans fysiologi, biologi, materialforskning, fysik och astronomi. Experiment genomförs såväl inne på stationen som utanför. Det mest unika med forskningen på rymdstationen är att man kan utsätta organismer och material för tyngdlöshet under längre perioder, experiment som är näst intill omöjliga att genomföra på jorden. Forskning om hur människokroppen påverkas av en längre vistelse i rymden samt hur man kan undvika problem med förtvinade muskler och urkalkat skelett är något som bedrivs aktivt på rymdstationen.

Rymdstationen - inifrån och ut

Den internationella rymdstationen består av totalt 16 moduler och den första modulen sattes på plats 1998 och har sedan dess byggts på och blivit en 73 meter lång och 109 meter bred konstruktion. Stationen är 20 meter hög, väger över 419 ton och har en boyta på 388 kubikmeter. För att inte dras in av jordens gravitation, eller dras ut i yttre rymden måste stationen fara fram i en hastighet om 27 000 kilometer per timme. Det tar ca 90 minuter för rymdstationen att färdas ett varv runt jorden, vilket innebär att besättningen i genomsnitt får se 16 soluppgångar och lika många solnedgångar varje dygn.

Och slutligen, grattis till 20 händelserika år

Det har varit två händelserika rymddecennier för den internationella rymdstationen. Kika på filmen för att ta del av några viktiga nedslag i historien. Nedan följer även ett artiklar om rymdstationen som har publicerats under åren. 

Vill du veta ännu mer?

Besök NASA och ESA som erbjuder fler artiklar om livet och arbetet ombord på rymdstationen samt spännande bilder och filmer.