Medan NASA leder Artemisprogrammet, som inkluderar att skicka den första kvinnan och nästa man till månens yta 2024, kommer internationella partnerskap att spela en nyckelroll för att allt ska lyckas. Under arbetets gång har ett speciellt avtal tagits fram som alla intresserade parter får ta del av och skriva under om man vill vara med i programmet.
- I grunden kommer Artemisavtalet att hjälpa till att undvika konflikter i rymden och på jorden genom att stärka den ömsesidiga förståelsen och minska missuppfattningar. Transparens, offentlig registrering och ett arbete mot att hamna i onödiga konflikter, det är principerna som kommer att bevara freden i rymden, säger Mike Gold, NASA:s tillförordnade biträdande administratör för internationella relationer och förbindelser mellan myndigheter, i ett tidigare uttalande.
Idag har ett dussintal länder skrivit på avtalet som även fungerar som en förlängning av det så kallade Rymdfördraget från 1967 som reglerar rättsliga frågor kring rymden och främmande himlakroppar. Fördraget kom till under 1960-talets rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen för att säkra att rymden enbart används till fredliga syften och att ingen nation ska kunna göra territoriella anspråk, eller placera kärnvapen, i rymden eller andra himlakroppar än jorden.
Det är inte bara politiskt som nationer arbetar tillsammans under Artemisprogrammet. NASA står som ansvariga för de största systemen: bärraketer, rymdkapslar för människor och material samt huvuddelarna i rymdstationen Lunar Gateway och den planerade basen på månens yta. Men planering och utförande sker i nära samarbete med bland annat den kanadensiska rymdstyrelsen CSA, den japanska JAXA och framför allt ESA.
Kanada och Japan ska främst vara med i utvecklingen och bygget av Lunar Gateway medan ESA är med på hela resan. Redan i Artemisprogrammets första planerade mission, Artemis 1, har ESA tagit fram servicemodulen till Orionkapseln som ska bli den första farkosten att färdas runt månen inom programmet. Kapseln består av det utrymme där astronauterna ska vara och en del där all teknik, mat, vatten, solpaneler, motorer och så vidare finns. Det är den senare som tagits fram och byggts av mer än 20 olika europeiska företag.
Stora rymdprojekt är beroende av internationella samarbeten inom såväl privat som offentlig sektor för att kunna genomföras. Genom Sveriges medlemskap i ESA hjälper vi på Rymdstyrelsen svenska företag och forskare att få en chans att vara med de också.
