Det är lätt att ta de väderprognoser vi får i våra telefoner eller på tv för givet. Men även om det för oss i dag är en självklarhet att kolla hur vädret ska bli är det lätt att glömma att prognoserna bygger på årtionden av forskning och hårt arbete.
Långt innan satelliternas tid fick vi människor förlita oss på telegrafer för att dela information om väder och stormar. I början av 1900-talet gjordes mätningar i atmosfären med hjälp av flygplan. Nätverk av radiosonder, väderballonger samt väderinstrument monterade på bojar har också använts. Problemet då var att observationerna var begränsade och endast täckte delar av jorden, meteorologer behöver information från hela världen för att göra tillförlitliga och träffsäkra prognoser.
Först 1946 började man använda rymden för att samla in data om vädret. En kamera fästes då på nosen av en V-2-raket, och kunde för första gången få bilder av jorden från rymden, vilket öppnade för nya möjligheter med rymdbaserade observationer.
Idag går hundratals vädersatelliter i omloppsbana kring jorden. De skannar vår planet dygnet runt och satellitdata förs in i globala vädermodeller som ger oss dagliga väderprognoser. De ger oss information om översvämningar, gräs- och skogsbränder, dimma och orkaner.
Nya generationen vädersatelliter
Svenska SMHI använder data från Europas meteorologiska satellitorganisation, EUMETSAT, där Sverige är en av 30 medlemsstater. Organisationen är även nyckelpartner i EU:s jordobservationsprogram Copernicus och opererar en flotta av satelliter för att kunna prognostisera väder och klimat. De europeiska satelliterna, tillsammans med NASA:s nya serie med vädersatelliter, ingår i en global konstellation av 545 jordobservationssatelliter (2022), jämfört med 49 satelliter 1990.
Ett resultat av det europeiska samarbetet är den nya vädersatelliten Meteosat Third Generation Imager 1 (MTG-I1), som sändes upp i rymden i fjol. MTG1 är den första av en ny generation av satelliter som kommer att revolutionera väderprognoserna i Europa.
MTG-I1 svävar 36 000 kilometer ovanför ekvatorn och är utformad för att leverera en snabb ström av data. Satelliten övervakar väder, hav och klimat och kommer förstärka Europas väderövervakning och prognostisering avsevärt de närmaste 20 åren.
Tekniken går framåt och tack vare vädersatelliterna blir väderövervakningen allt bättre. ESA:s nya satellit Arctic Weather Satellite (AWS), som är tänkt att skickas upp i början av 2024, kommer till exempel att förbättra väderprognoserna över Arktis genom att leverera kontinuerliga atmosfärsdata i en polär bana på låg höjd.
Vädersatelliter är viktiga för att skydda vår planet. Det går inte att förebygga naturkatastrofer, men tack vare satellitmätningar kan vi förbereda oss bättre och göra snabbare och bättre prognoser, som kan hjälpa människor att komma ur vägen i tid. Satelliterna kan även övervaka solaktivitet och rymdväder, som kan orsaka störningar inom kommunikation, elnät och navigation. Det är inte konstigt att vädersatelliter ibland kallas för världens dolda hjältar.
