Färggranna solned- och uppgångar
Du kanske har hört någon gång att en rosaröd sprakande solnedgång, eller uppgång, är sådär extra färggrann eftersom det är så mycket föroreningar i atmosfären. Det är helt enkelt fel. Det är sant att partiklar i atmosfären efter stora vulkanutbrott eller skogsbränder kan ge ett speciellt guldgult eller rosa sken, men en ren atmosfär är faktiskt den viktigaste ingrediensen för att en solnedgång ska bli värd att minnas.
Solljuset i atmosfären bryts i olika färger och nyanser innan det når våra ögon. Vanligt solljus består av ett spektrum av färger som går från de korta våglängderna violett och blått i ena änden till de långa våglängderna orange och rött i den andra. De flesta djur kan se nyanser även i extremen ultraviolett och vissa även i infrarött ytterst på var sida av skalan.
Den välbekanta blå färgen på daghimlen (som vi ser) är resultatet av den selektiva spridningen av solljus när den studsar mot luftmolekyler. Spridning är den vetenskapliga term som används för att beskriva hur ljus reflekteras eller riktas om av små partiklar. När solen står högt på himlen tar solstrålarna en kort väg genom atmosfären och sprids ut över himlen. Ren luft sprider violett ljus tre till fyra gånger mer effektivt än de längre våglängderna och därför ser vi himlen som blå. Om det inte vore för att människans ögon är känsligare för blått ljus än för violett, skulle den klara himlen på dagen se violett ut i stället för blå.
Vid soluppgång eller solnedgång tar solljuset en mycket längre väg genom atmosfären. Eftersom den längre vägen leder till att solstrålen måste ta sig genom en större mängd luft hinner de violetta och blå nyanserna spridas bort innan ljuset når våra ögon. De andra färgerna fortsätter, hindras inte av luftmolekylerna och når till sist ögonen som kan uppfatta dem. Det är därför solnedgångar ofta är gula, orange och röda.
Människan särskiljer sig faktiskt från de flesta djur i att vi inte kan se ultraviolett ljus. Katter, hundar, fåglar, fiskar och många fler däggdjur kan uppfatta ultraviolett. Andra kan knappt se något alls eller bara i nyanser vi människor måste skapa instrument för att omfatta. Vad vi ser och hur vi uppfattar världen är verkligen precis så som bara människor ser och uppfattar världen. Vill man läsa vidare om detta kan vi inte nog rekommendera boken An Immense World skriven av vetenskapsjournalisten Ed Yong.
Nattlysande moln
Ett annat fenomen som har med solens upp- och nedgång att göra är nattlysande moln. Om du tittar upp när solen precis försvunnit eller strax är på väg tillbaka kan du ha tur att se blåvita silverfärgade eller gyllene streck på norra halvklotets norra himmel. Dessa är så kallade nattlysande moln och är de högsta, torraste, kallaste och mest sällsynta molnen på jorden.
De nattlysande molnen bildas i den del av atmosfären som kallas mesosfären, på 80 kilometers höjd. De vanliga molnen som vi ser på himlen bildas på 9 till 12 kilometers höjd.
Nattlysande moln består av mycket små iskristaller som bildats runt stoftpartiklar. Man tror att stoftpartiklarna kommer från meteoritdamm, men att de även kan komma från vulkaner och damm i troposfären (atmosfärens lägsta del).
Nattlysande moln är nattlysande för att de ligger på så pass hög höjd att solens strålar når dem trots att solen gått ner under horisonten. När solen precis passerat horisonten och ligger mellan 6–16 grader under horisonten syns de som allra bäst. De små iskristallerna reflekterar då solens ljus och gör att vi upplever att molnen lyser på natthimlen. Forskning visar att dessa moln finns i mesosfären dygnet runt, men under dagtid är himlen för ljus för att vi ska kunna se dem med blotta ögat.
Forskarna har sedan länge intresserat sig för de nattlysande molnen. Redan på tidigt 1960-tal försökte man studera dem med hjälp av ett pulver som släpptes ut i atmosfären under det allra första svenska raketskottet. Ett experiment som tyvärr misslyckades.
Den svenska forskningssatelliten Mats, som skickades upp i omloppsbana den 4 november 2022, ska göra ett nytt försök att studera nattlysande moln. Satelliten ska undersöka vågor i atmosfären och deras inverkan på klimatet vilket görs genom att bland annat studera de nattlysande molnens struktur.
