Var lyser alltid solen? I rymden såklart. Där kan man trolla bort nätterna och det finns ingen dum atmosfär i vilken det kan finnas moln och annat trams som blockerar solens strålar. Man skulle kunna säga att det i rymden nästan är optimala förhållanden för solpaneler som kan fånga upp och göra om energi från solen till el vi kan använda på jorden. Men hur skulle det gå till? Det är en fråga den europeiska rymdorganisationen ESA nu ska försöka lösa.
Projektet Solaris fick i november grönt ljus under ESA:s ministerrådskonferens. Den konferens där alla medlemsländer kommer överens om vad ESA ska satsa på de kommande tre till fem åren. Nu är målet att under de kommande två och ett halvt åren genomföra studier och teknisk utveckling för att bedöma fördelarna, genomförandemöjligheterna, de kommersiella möjligheterna och riskerna med rymdbaserad solenergi. Resultaten från Solaris bör göra det möjligt för Europa att i slutet av 2025 fatta ett välgrundat beslut om att gå vidare med ett fullständigt utvecklingsprogram för kommersiell solkraft.
Brainstorming
ESA har nu startat upp två konceptstudier som ska vara klara i slutet av 2023. Målet är att starta med ett blankt papper och därifrån samla in de bästa idéerna och lösningarna för att bygga satelliter med effektiva solpaneler för att samla in solenergin. Sedan måste system tas fram för att få ned energin till jorden och där omvandla det till elektricitet i sin renaste form. Helt utan restprodukter.
Projektledaren på ESA för Solaris, Sanjay Vijendran säger att:
- I studierna kommer man att undersöka så många olika alternativ som möjligt, bland annat alla olika sätt att föra ner energin till jorden på ett säkert och effektivt sätt: radiofrekvensöverföring, lasrar och att helt enkelt reflektera solljuset ner till solcellsanläggningar på marken.
Solaris är inte det enda projektet inriktat på rymdbaserad solenergi. I USA sändes Caltechs satellit Space Solar Power Demonstrator upp i omloppsbana i januari för att testa viktig teknik, bland annat mikrovågsöverföring av solenergi i rymden. Japan planerar att flyga ett demonstrationsuppdrag 2025, medan Kina har sin egen demonstrator planerad till 2028 där bland annat en markbaserad testanläggning för trådlös kraftöverföring ingår och som dessutom redan finns på plats. Samtidigt har den brittiska regeringen diskuterat med Saudiarabien om att förse den planerade futuristiska ökenstaden Neom med ren el från rymden.
Det finns många grundläggande skäl till varför rymdbaserad solenergi är mycket mer genomförbar och önskvärd än någonsin tidigare, berättar Vijendran för ESA. Bland dessa finns den minskade kostnaden för raketuppsändningar i och med införandet av återanvändbara bärraketer samt den minskade kostnaden för satellitutrustning genom massproduktion, som blir tydligt med nya konstellationer som Starlink och OneWeb.
