På jakt efter plast i haven hero

På jakt efter plast i haven

Med hjälp av rymden kan världens plastavfall kartläggas. Satellitdata och artificiell intelligens kan hjälpa till att lösa en av världens största miljöutmaningar.
Plast i haven
CLS
Publicerad
2022-09-02
Dela artikel:

Var 60:e sekund kommer motsvarande en lastbilslast plast ut i de globala haven, enligt uppgifter från ESA. Men var exakt skräpet hamnar är det inte någon som riktigt vet.

Nu pågår en rad rymdprojekt för att identifiera var plast finns och hur det rör sig i planetens oceaner. Målet är att hjälpa länder att minska sitt plastavfall och hitta lösningar på problemet. Det finns fördelar med att spåra plastavfall från rymden, bland annat är det omöjligt att se stora delar av havet på en gång här nere vid ytan. Satelliter med mycket högupplösta kameror och breda synfält gör att förmågan att övervaka plastavfall förbättras avsevärt.

Ett exempel på sådana rymdprojekt är det ESA-ledda MARLISAT-projektet. Det går ut på att spåra plast och annat skräp i havet med hjälp av satelliter för att hjälpa länder och företag i arbetet med att städa upp hav och kust. Projektet innebär att spårningsbara träbojar fästs på plastavfall och placeras ut i vattnet utanför Indonesien, vars öar har några av de mest komplexa och oförutsägbara strömmarna på jorden. I kombination med jordobservationsbilder kan spårningsbojarna identifiera plastsopornas rörelse i havet, olika plastkällor och områden där marin plast samlas.  

Global Plastic Watch (GPW) är en digital plattform, som kartlägger världens plastföroreningar i nära realtid med hjälp av en kombination av satellitbilder och artificiell intelligens.

Den artificiell intelligensen tränas för att analysera satellitbilder av jorden och har bidragit till att det har skapats världskarta, en slags Google Maps, för plastavfall. Hittills har flera tusen platser med plastskräp, varav många olagliga, identifierats i 24 länder. Mycket av den plast som hamnar i våra hav kommer från land, och med hjälp av den nya tjänsten går det att få en överblick över sådana plastkällor innan de hamnar i hav och floder.

Bakom den digitala plattformen står stiftelsen Minderoo Foundation, som arbetar med regeringar runt om i världen för att se hur identifieringen av plastavfall ska kunna bidra till att hitta lösningar på plastkrisen. Den indonesiska regeringen har redan använt sig av GPW för att spåra olagliga avfallsplatser.

Plastsoporna som flyter i haven utgör en av den nutida världens största miljöutmaningar. En del av plasten mals till små pärlor som kallas mikroplaster och hamnar i näringskedjan med människan i toppen.

Problemet är stort, då plast utgör en stor del av människans avfall. Det visar bland annat en undersökning från organisationen Planet Patrol, som låter volontärer registrera skräp som de hittar runt om i Storbritannien.

Av de 43 187 skräpföremål som registrerades 2021 var plast det vanligaste materialet och stod för 63,1 procent av alla registrerade artiklar, följt av metall (14,3 procent) och kompositmaterial (11,6 procent). Vid 38,8 procent av det totala antalet föremål kunde ett varumärke identifieras.

Förhoppningen är att regeringar länder över med hjälp av rymddata kan komma ett steg närmare en lösning på problemet, men för att ta itu med det krävs en världsomspännande insats. Att lära sig mer om hur våra vattendrag och hav påverkas av mänsklig aktivitet är ett viktigt mål som nu blir enklare att nå tack vare rymdbaserade spårnings- och datainsamlingssystem.

Rymdbloggen