Rymdforskning som löser jordproblem hero

Rymdforskning som löser jordproblem

Rymdteknik och rymddata har gett oss månlandningar och hjälpt oss att hitta avlägsna galaxer, men rymden kan också vara till användning för att lösa utmaningar här på jorden. Idag tar vi en titt på hur.
Kollage med satellitbilder
Shutterstock
Publicerad
2022-06-14
Dela artikel:

För många är rymden bara spektakulära fenomen och fantastiska bilder, men faktum är att innovativ rymdteknik och rymddata används i många olika sammanhang och kan hjälpa oss att lösa många av samhällets utmaningar.

Men hur kan rymden stötta oss i den nödvändiga klimatomställningen, och varför borde rymden vara en självklar del i det moderna samhället? Här tittar vi närmare på sex områden inom rymdforskning som löser jordproblem.

Kollage av satellitbilder
Shutterstock

Hur kan rymden användas för att förebygga naturkatastrofer? Satellitdata ger oss en oöverträffad förståelse för hur jorden mår. Vi kan på konkreta sätt mäta allt från havsnivåer till torka, och rymddata kan stötta i kampen mot klimatförändringar.

1. Ett observationssystem för global miljöövervakning och säkerhet

Copernicus är EU:s jordobservationsprogram. Det tittar på vår planet med hjälp av instrument på jorden och satelliter i rymden. Programmet ger korrekt, snabb och lättillgänglig information för att förbättra miljöövervakningen, förstå och mildra effekterna av klimatförändringar och säkerställa civil säkerhet. Dessa data är dessutom fria för alla att använda, och den har redan använts för att förbättra världen.

Data från Copernicus användes för att upptäcka och följa de många skogsbränderna i Sverige sommaren 2018, och för att förebygga och följa brandrisken i hela Europa. Satellitdata från ESA används också för att träna den AI som i tjänsten Global Plastic Watch identifierar plastföroreningar runtom i världen, och den svenska Skogsstyrelsen har använt data från Copernicusprogrammet för att bekämpa granbarkborren – en vanligt förekommande skalbagge som förstör skogen den lever i.

Copernicus används också storskaligt i ESA:s satsning Destination Earth, ett ambitiöst projekt som innebär att skapa en digital kopia av jorden för att hjälpa oss att gå mot en mer hållbar framtid. Inom Destination Earth ska användare kunna utforska effekterna av klimatförändringar, och med hjälp av den digitala tvillingen ska man även kunna övervaka förutsättningar för livsmedelsproduktion, förändringar i polarområdena och höjning av havsnivån. Senast år 2030 ska en ”full” digital kopia av jorden vara klar och öppen för alla att använda.

2. Vädersatelliter – moderna hjältar!

Förr hade man inga förvarningar för när stormar eller hårt väder skulle slå, och genom historien finns flera förödande berättelser som påminner oss om vad som händer i avsaknaden av vädersatelliter – de dolda hjältarna bakom våra väderprognoser.

Idag har vi en ny generation av satelliter som övervakar väder, hav och klimat. ESA:s senaste Meteosat-satellit Meteosat Third Generation kommer under de närmaste 20 åren att leverera centrala data för väderprognoser, och NASA:s JPSS-serie är planerad för uppsändning i år. De ansluter sig till en global konstellation av runt 545 jordobservationssatelliter som konstant växer sig större.

3. Satellitdata och samhällsplanering

Den växande befolkningen på jorden sätter både fler och större avtryck, vilket såklart även påverkar miljö och klimat. Snabb och oplanerad urbanisering i kombination med klimatförändringar kan leda till ökade luftföroreningar och ökad sårbarhet för katastrofer. Det sätter dessutom fokus på frågor relaterade till hantering av resurser som vatten, råvaror och energi.

Därför har ESA och German Aerospace Center, i samarbete med Google Earth Engine-teamet, utvecklat World Settlement Footprint – världens mest omfattande datauppsättning om människans bebyggelse och utspridning. Dessa bilder visar den globala tillväxten av mänskliga bosättningar från år till år, och ska ge forskare och beslutsfattare en bild av vad den utvecklingen betyder för livet på vår jord.

Kollage av satellitbilder
Shutterstock

Forskningen är viktig för att vi ska nå nästa steg i utforskningen av rymden. Idag forskas det bland annat på hur resurser på månen och Mars kan användas för att ge framtida astronauter tillgång till mat och syre. Men rymdforskningen är också viktig i utvecklingen av teknik, medicin och matförsörjning för oss här på jorden, och ett av skälen till att bedriva forskning och industri riktad mot rymden är för att driva på teknikutvecklingen i samhället.

4. Mat i rymden fast på jorden

När astronauterna i Apolloprogrammet landade på månen i början av 1970-talet tog de prover av månens sand som sedan fraktades tillbaka till jorden. Nu har forskare lyckats använda sanden för odling, och forskningen är viktig för att vi ska nå nästa steg i utforskningen av rymden.

Samtidigt utforskas andra möjliga vägar till matförsörjning i rymden. ESA stöttar forskningsprojekt som undersöker hur kött kan odlas i rymden, och forskning pågår även för att avgöra om odling av insekter i rymden är ett rimligt proteintillskott för astronauterna.

Den norska rymdstyrelsen stöttar projektet Norwegian Fish in Space, som undersöker om det går att föda upp lax i en sluten fiskodling i rymden. Tanken är att odlingen ska fungera som ett litet oberoende ekosystem och lösa proteinbehovet på längre resor till exempelvis Mars och Lunar Gateway, den nya rymdstationen som ska byggas för att gå i omloppsbana runt månen.

Upptäckterna och den tekniska utvecklingen kan ge framtida astronauter matförsörjning, men väntas även kunna bidra till att lösa problem med matförsörjningen på jorden. Den kan till exempel ge förståelse för hur växter kan överleva under tuffa förhållanden på jorden i områden där det råder brist på mat, eller användas för att utveckla en mer hållbar livsmedelsförsörjning.

5. Slutna system

Astronauter behöver förutom mat också luft och vatten under en vistelse i rymden. För att kunna lösa dessa väsentliga resurser över lång tid och göra dem tillgängliga under flera år behöver de återvinnas i slutna livsuppehållande system, system som också kan användas för att utveckla hållbara samhällslösningar.

Inom ESA finns det multinationella programmet Micro-Ecological Life Support System Alternative programmet som är inriktat på att skapa slutna system där det mesta återvinns. På den internationella rymdstationen ISS återvinns nästan 90 procent av allt vatten, och världens rymdorganisationer jobbar ständigt med att förbättra teknologin kring självförsörjande slutna system.

I den franska tennisstadion Roland Garros används exempelvis ett slutet system för att effektivt och miljövänligt återvinna vattnet från duscharna. Det är en teknik som ursprungligen utvecklades av ESA för astronauter på långvariga rymduppdrag, och som använts praktiskt i Antarktis under de senaste 15 åren.

6. Rymden och människan – medicinsk forskning

Redan i rymdålderns begynnelse insåg man att kroppen tog skada av att vistas i en tyngdlös miljö. Hjärtat försvagas, benmassa förtvinar, ögonen tar skada och de röda blodkropparna minskar drastiskt. Idag bedrivs mycket forskning på ämnet och varje människa som tar sig utanför jordens atmosfär studeras noggrant. Men ett problem är att inte speciellt många människor befunnit sig i rymden. 

Detta gör att man måste hitta andra sätt att studera människan i tyngdlöshet. Det är inte bara för att ta reda på hur de få astronauterna mår, utan för att lära sig mer om grundläggande fysiologi och medicin. Forskning om hur det mänskliga ögat beter sig i tyngdlöshet har exempelvis hjälpt forskarna att förfina tekniken vid laseroperationer av ögat. Och studier av hur våra muskler påverkas av tyngdlöshet har lett fram till medicin mot benskörhet.

Vill du veta mer?

Är du intresserad av att veta mer om hur rymddata och rymdverksamhet är till nytta för att driva samhällsutvecklingen framåt? Besök rymdstyrelsens Värdskapshus i Helsingborg torsdagen den 16 juni för att lyssna på intressanta samtal och diskussioner om hur rymden hjälper oss att bygga hållbara städer, förebygga naturkatastrofer och öka återanvändningen av jordens resurser. 

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen