Bloggen - Astronomi

Vattenånga upptäckt på Jupiters måne Ganymedes

Forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm har funnit bevis för vattenånga i Jupiters måne Ganymedes atmosfär.
Ganymedes
NASA Visualization Technology Applications and Development (VTAD)
3D modell av Ganymedes skapad av riktiga observationer.
´
Publicerad
2021-08-27
Dela artikel:

Ganymedes är solsystemets största måne och en av Jupiters totalt 79 bekräftade månar. Den är till och med större än både Merkurius och samtliga solsystemets dvärgplaneter. Månen har utforskats aktivt sedan 1970-talet och så sent som i juni i år passerade den amerikanska rymdsonden Juno Ganymedes på ett avstånd av endast 1038 kilometer.

Nu har KTH-forskarna Lorenz Roth och Nickolay Ivchenko funnit bevis för vattenånga i månens atmosfär, något som inte kunnat konstaterats innan. Man har länge haft en hypotes om att Ganymedes har en hel del vatten på ytan som ett tjockt islager men även djupt ner under ytan som flytande hav. Det har till och med spekulerats i att det kan finnas mer vatten på Ganymedes än vad som finns i vårt eget jordklots världshav. Ganymedes är alltså en höginstressant plats i sökandet efter liv, spår av liv eller förutsättningar för liv.

Den vattenånga som forskarna nu hittat, efter att ha studerat ny och äldre data från rymdteleskopet Hubble, har inte bildats från haven så som våra moln uppstår utan istället genererats av ett stenhårt islager på månens yta.

KTH skriver att forskarnas upptäckt är ett resultat av deras arbete med att mäta mängden atomärt syre (O till skillnad från O2 som benämns molekylärt syre) i Ganymedes atmosfär. Denna observation ingick i en större studie under NASA:s Juno-mission 2018. Efter ytterligare undersökningar av bilder tagna av Hubble 1998 kunde forskarna slå fast att vattenmolekyler förångas från Ganymedes isiga yta och ger upphov till koncentrationen av atomärt syre.

– Fram till den tidpunkten hade bara molekylärt syre i Ganymedes atmosfär observerats. Detta syre skapas när elektriskt laddade partiklar nöter ner månens isiga yta. Vattenångan som vi mätt kommer från isen när den förångats, säger Lorenz Roth.

Den här nya upptäckten gör att kommande missioner till Jupiter och dess månar kan finjusteras och förhoppningsvis ge ännu mer givande resultat än tidigare. År 2022 sänder ESA upp en rymdsond med destination Jupiter. JUICE (JUpiter ICy moons Explorer) beräknas anlända till Jupiter år 2029. På plats ska JUICE utföra detaljerade observationer av månarna Ganymedes, Callisto och Europa, delvis för att se om det finns förutsättningar för liv under de frusna hav som finns på månarna. Med ombord finns bland annat två svenska instrument, utvecklade av Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och Uppsala.

 

Läs hela studien i tidskriften Nature Astronomy