Mänskan har levt i symbios med skog och träd i årtusenden, både när det gäller rekreation och levebröd. Det sistnämnda har emellertid lett till att stora mängder skog har avverkats det senaste århundradet, vilket i förlängningen påverkat vårt klimat i stor utsträckning.
När skog avverkas snabbare än ny växer fram, ökar mängden koldioxid i atmosfären vilket i sin tur ökar växthuseffekten och orsakar en global uppvärmning.
Ryssland har världens största sammanlagda area skog. Men en ny studie publicerad i Nature Scientific Reports visar att mängden skog i landet är betydligt större än man tidigare trott. Med hjälp av satellitdata från ESA:s Climate Change Initiative (CCI), tillsammans med mätdata från marken, har forskarna kunnat mäta mängden biomassa i skogarna och därmed få mer exakta siffror på hur mycket koldioxid som ryska skogar binder och hur stora ytor de täcker.
– Studien visar att nuvarande metodik för rapportering till FCCC [FN:s organ Framework Convention on Climate Change] behöver uppdateras. Att använda sig av satellitdata som bekräftas av markdata är den bästa metoden, säger Dmitry Schepaschenko, huvudförfattare till studien och forskare på International Institute for Applied Systems Analysis i Österrike.
Skogens betydelse för miljön är inte begränsad till att agera kolsänka. Processen skapar även nya effekter som är positiva för miljön. När skogen binder koldioxid bildas kolväte, vilket skapar aerosolpartiklar i atmosfären där de i förlängningen bildar moln. Dessa moln reflekterar solljuset från jordens yta, vilket kyler ner klimatet lokalt, visar en studie som nyligen publicerades i Nature Communications.
– Utan moln- och landobservationer från satelliter skulle den här studien inte vara möjlig i global skala, säger Martin Stengel, chef för Climate Change Initiatives molnprojekt.
Studien visar att förekomsten av moln i områden med nyplanterad skog ökade med hela 15 procent på ett år, främst i barrskogsområden men även i tropiska skogar och lövskogar.
Forskarna bakom studien menar att politikernas fokus inte bara borde ligga på skogens förmåga att binda koldioxid, utan även på andra klimatmässiga fördelar som exempelvis skapandet av moln och regn.
– Studier som den här, baserade på gedigna satellitobservationer, är grundläggande för att förstå komplexiteten i klimatet och skapa riktlinjer för utvecklingen av klimatmodeller, säger Alessandro Cescatti, en av författarna bakom studien.
