Den första delen av den internationella rymdstationen sändes upp i omloppsbana i november 1998. Då sköt en rysk raket upp den ryska kontrollmodulen Zarja. Ungefär två veckor senare mötte den amerikanska rymdfärjan Endeavour Zarja i omloppsbana. Rymdfärjan bar på den amerikanska Unity-noden, som de olika delarna kallas, och fäste den på Zarja. Fler delar lades till under de kommande två åren innan stationen var redo för sina första hyresgäster. Den första besättningen anlände den 2 november år 2000. Sedan dess har människor bott på rymdstationen. Fler delar har lagts till med tiden, bland annat den europeiska modulen Columbus. Bygget var officiellt klart 2011 men sedan dess har flera delar på stationen bytts ut. Exempelvis batterier, luftrenare och toaletter.
Det tog sammanlagt 42 uppsändningar för att få upp alla de stora delarna av stationen i omloppsbana. Den sammanlagda vikten av stationen är 419 725 kg och ytan inuti går att jämföra med en Boeing 747. Totalt återanvänds idag 98 procent av vattnet på stationen och hela stationen drivs av solenergi som samlas in av de enorma solpanelerna med en vingspann på imponerande 109 meter.
Femton länder i samarbete
Projektet med rymdstationen är ett samarbete mellan rymdorganisationerna i USA, Ryssland, Japan, Kanada och Europa. Från Europa är det sammanlagt 11 länder som är med: Sverige, Norge, Danmark, Belgien, Frankrike, Spanien, Nederländerna Tyskland, Italien, Schweiz och Storbritannien.
Samarbetet sker på olika nivåer. De största länderna har byggt stationens olika delar och ansvarar för dem i rymden medan andra är med och bidrar kring exempelvis styrdatorer för rakterna som åker till och från stationen, träningsanläggningar och utveckling.
Själva första "spadtaget" för stationen togs redan 1984 av dåvarande amerikanska presidenten Ronald Reagansom bjöd in ”friends and allies”, det vill säga Europa, Kanada och Japan att delta i utvecklingen av en bemannad rymdstation, ”Space Station Freedom”, och som skulle förverkligas inom ett årtionde. Sverige valde att inte gå med direkt utan väntade till 1989.
Den svenska astronauten Christer Fuglesang var med under konstruktionen av stationen. Bland annat arbetade han med att få solpanelerna på plats.
Fredligt trots problem på jorden
På grund av Putins anfallskrig mot Ukraina har relationerna mellan västvärlden och Ryssland i princip grusats helt nere på jorden. Annat gäller än så länge i rymden där samarbetet fortsatt är fredligt. Rymdstationen har, och har alltid haft, en tydlig uppdelning mellan de ryska noderna och de övriga. Arbete och forskning utförs i de olika delarna var för sig, men när arbetsdagen är slut är det inte ovanligt att man socialiserar med varandra och delar en och en annan måltid.
Under en lång period efter att rymdfärjan togs ur bruk 2011 flög dessutom alla astronauter som skulle till stationen från Ryssland och behövde således lära sig ryska. Detta förändrades i och med att SpaceX började frakta besättning med kapseln Crew Dragon 2020 men fortfarande åker olika nationaliteters astronauter blandat från både amerikansk och rysk mark.
