Shawpriset är ett internationellt pris för att hedra personer som för närvarande är aktiva inom sina respektive områden och som nyligen har gjort betydande framsteg och bidrag till vetenskapen. Priset delas ut i tre olika kategorier, astronomi, biovetenskap och medicin och inrättades år 2002. Pristagarna får, utöver äran, en summa på 1,2 miljoner dollar.
I år gick priset till Lennart Lindegren från Lunds universitet och Michael Perryman från University College i Dublin, Irland. De fick priset för sitt arbete med de två rymdteleskopen Hipparcos och Gaia, två teleskop framtagna av den europeiska rymdorganisationen ESA som sedan slutet av 1980-talet kartlagt Vintergatan och alla dess stjärnor.
Hipparcos avslutade sitt uppdrag år 1993 efter att ha kartlagt 100 000 stjärnor i vår galax. Gaia sändes upp i rymden år 2013 för att ta vid där Hipparcos slutade. Upp till idag har Gaia kartlagt nästan en procent av alla stjärnor och objekt i Vintergatan, 10 000 gånger fler än Hipparcos med 100 gånger högre precision. Trots att en procent inte låter mycket innebär det flera miljarder objekt. Dessa enorma stjärnkartor används för att kartlägga vår galax och ge oss en förståelse för rymden och hur universum fungerar.
Gaia har under åren släppt två stora öppna datamängder för forskare att studera närmre. En 2016 och en 2018. Nu på måndag släpps den tredje datamängden med över 1,8 miljarder kartlagda stjärnor. Mer om det i kommande blogginlägg.
