Det nya fyndet gjordes i Hiawatha-kratern på Grönland, som upptäcktes redan 2015. Forskare har fram till nu trott att kratern skapades av en asteroid som slog ned för mellan 12 000 och 3 miljoner år sedan. Men enligt en ny studie, publicerad i Science Advances av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, Danmarks naturhistoriska museum och Globe Institute University i Köpenhamn, tyder på att nedslaget skedde för 58 miljoner år sedan. Det är endast åtta miljoner år efter den dinosauriedödande asteroiden, eller kometen, slog ned på Yucatánhalvön i Mexiko och bildade den kända Chicxulubkratern på botten av Mexikanska golfen.
Den 31 kilometer i diameter stora Hiawatha-kratern ligger gömd flera kilometer under isen och har därför varit svår att studera. De två forskarteamen fick därför använda sig av två lite ovanliga metoder för att tidsbestämma kratern. Resultaten kunde sedan jämföras för att bekräfta varandra.
Bevisen hämtades in på Hiawathaglaciärens flodbädd, där stenar och sand från berggrunden under istäcket samlats. Det svenska teamet fokuserade på stenarna, som innehåller mineralen zirkon. När zirkon träffas av en meteorit bildas nya kristaller som tar upp det radioaktiva ämnet uranium, samtidigt som det stöter bort bly. Genom att mäta förhållandet mellan uranium och bly kunde forskarna sedan tidsbestämma när kristalliseringen inleddes.
Samtidigt genomförde de danska teamet en så kallad argon–argondatering. Genom att hetta upp sand från samma flodbank med laser kunde forskarna frigöra argongas från enskilda sandkorn. Isotoperna i gasen användes därefter för att bestämma hur mycket radioaktivt avfall som uppstått sedan mineralerna smälte av meteoritens nedslag.
– Den nya tidsbestämningen av kratern förvånade oss alla. Jag är övertygad om att vi har satt kraterns faktiska ålder, som är mycket högre än vad många tidigare trott, säger Michael Storey, geolog på Danmarks naturhistoriska museum.
Svenskarnas och danskarnas slutsatser hamnade mycket nära varandra i tid. Danskarna kom fram till att Hiawathameteoriten slog ned för 56–66 miljoner år sedan, medan svenskarnas forskning tydde på 58 miljoner år sedan.
– Verkligen spännande att upptäcka att kratern var så gammal som 58 miljoner år, det hjälper oss att leta efter nedslagets effekt på miljön under en viktig tid i jordens historia, säger Gavin Kenny, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Det Grönland som asteroiden slog ned på såg inte ut som dagens Grönland. I stället tror forskarna att klimatet och växtligheten då snarare påminde om en regnskog, med ett lika rikt djurliv. Trots att Hiawathaasteroiden endast var en sjättedel så stor som Chicxulubasteroiden tros den ändå ha orsakat stor förödelse både lokalt och globalt. Kraften hos den beskrivs av forskare som motsvarande en miljon atombomber och fler studier ska nu göras för att se hur världen påverkades vid denna punkt i historien.
Nya rön om dinosauriedödaren
För ett par år sedan presenterades även nya rön om Chicxulubasteroiden, eller kometen, man vet inte säkert. Forskare har länge studerat dess ursprung och hur det kom sig att den träffade jorden. I en studie publicerad 2021 i Scientific Reports lade Harvardforskarna Avi Loeb, Frank B. Baird Jr och Amir Siraj fram en ny teori som kan ge svar på frågan.
Vad är skillnaden mellan asteroid och komet?
Enligt studien var Chicxulubasteroiden ursprungligen en del av en större komet som kastades ut från Oorts kometmoln, beläget i utkanten av vårt solsystem. Kometen slungades sedan i väg av Jupiters gravitationsfält i riktning mot solen, där den splittrades, varpå Chicxulubasteroiden uppstod och slungandes i väg mot jorden. Den här typen av kometer kallas ”sun grazers”, ungefär solskrapare på svenska.
– Den del av dessa kometer som är närmast solen utsätts för en mycket större gravitationskraft än den del som är längst ifrån, vilket skapar en tryckvåg. Det gör att kometerna bryts isär och skapar mindre kometer. På deras väg ut i rymden finns en statistisk möjlighet att någon av dessa små kometer träffar jorden, sa Amir Siraj när studien publicerades.
Men som vanligt när det gäller asteroider och kometer låter det farligare än vad det egentligen är. I regel hinner det gå runt 250–730 miljoner år mellan nedslagen av stenar i den storlek som satte punkt för dinosauriernas era på jorden.
