Bloggen - Solsystemet

Spider-2 har skickats upp

Den svenska raketen Spider-2 har äntligen skickats upp från Esrange. Efter månader av planering kunde raketen igår sändas upp och studera det dansande norrskenet i Kiruna-natten.
Spider-2 har skickats upp
Marcus Lind, SSC
´
Publicerad
2020-02-20
Dela artikel:

Vi har tidigare rapporterad om det nationella raketprojektet Spider-2. Raketen har stått redo för uppsändning på Esrange sedan i början av februari, men väderförhållandena har inte varit helt rätta förrän nu. Igår natt var vädret perfekt, norrskenet dansade över Kiruna och Spider-2 kunde äntligen lyfta.

Spider-2 skickades upp med en enstegs-raket, motorn brann i cirka en minut och därefter flög raketen tyngdlöst och nådde en höjd på ungefär 120 kilometer innan den föll tillbaka ner mot jorden. På vägen upp släpptes tolv friflygande mätenheter ut åt olika håll. Åtta stycken mätte elektriska och magnetiska fält samt parametrar av joniserade delen av atmosfären (plasmat). De övriga fyra, så kallande fallande sfärerna, användes för att få fram tätheten och temperaturen hos den neutrala gasen i atmosfären. Utöver dessa friflygare enheter fanns även ett antal instrument i främre delen av raketen, som mätte plasmaparametrar och norrskenets UV-ljus.

På vägen ner, på cirka fem kilometers höjd, öppnades alla enheters fallskärmar inför landningen på marken. De skickade sedan ut sin position och idag ska Spider-teamet plocka upp enheterna.

Med Spider-2s experimentet vill man undersöka fysikaliska processer i den delen av jonosfären som varken kan nås av satelliter - då de brinner upp på så låg höjd - eller av ballonger, som kan inte stiga så högt upp. På det sättet är området kring 100 kilometers höjd bara tillgänglig för mätningar på plats med hjälp av raketer.

- Även om vi har studerat jordens omgivning i några årtionden nu, är området kring 100 kilometers höjd ett av de minst utforskade. Här går gränsen mellan atmosfären och rymden, och den neutrala atmosfären möter den joniserade gasen i jonosfären. Det leder till komplicerade fysikaliska processer, som både formar rymdmiljön kring jorden, men även påverkar atmosfäriska processer, säger forskningsledare Nickolay Ivchenko på Kungliga tekniska högskolan.

Det är viktigt att studera norrsken på plats här på jorden då det är det närmaste naturligt förekommande exempel på växelverkan mellan plasma och neutral atmosfär, som är ganska fundamental i rymden.

- Norrsken förekommer på andra planeter i vårt solsystem, och även på några planetmånar. Man förväntar sig att norrsken även finns på planeter i andra stjärnsystem, då är kunskapen som vi kan få här är unik för att förstå fysiken bakom. Detta gäller speciellt de processer som man inte kan se på avstånd, dvs där man måste mäta på plats, säger Nickolay Ivchenko.