Nästa vecka delas årets nobelpris ut på sedvanligt vis i Konserthusets stora sal. Då får bland andra nobelpristagarna i fysik, Didier Queloz och Michel Mayor, ta emot sina priser de tilldelas för att de gjorde den första upptäckten av en exoplanet som cirkulerar runt en stjärna lik vår egen, 51 Pegasi b. Något som faktiskt betyder att det finns planeter runt andra stjärnor och att vi som lever på jorden kanske inte är ensamma i universum. Innan upptäckten hade vi bara anat och nu vet vi.
Det är dock så att trots upptäckten av 51 Pegasi b vet vi fortfarande väldigt lite om våra planetkusiner. Med hjälp av rymdteleskop som Kepler, Gaia och TESS har vi kunnat hitta väldigt många exoplaneter, definitionen av en exoplanet är att det är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem. Idag känner vi till över 4000 exoplaneter men mer forskning måste göras för att förstå dem, i hopp om att en dag kunna hitta ”Jorden 2”.
Som vi skrivit om tidigare är svenska forskare inblandade i flera kommande projekt rörande exoplaneter. Med hjälp av ESA:s rymdteleskop CHEOPS (CHaracterising ExOPlanets Satellite), som väntas sändas upp den 17 december i år, hoppas forskare i Göteborg, Stockholm och Lund kunna ta reda på mer om redan funna exoplaneter. CHEOPS kommer framför allt mäta planeternas storlek väldigt exakt och även lära oss mer om stora planeters atmosfärer och dessutom söka efter månar och ringar. År 2026 väntas ESA sända upp PLATO (PLAnetary Transits and Oscillations of stars) och år 2028 är det ARIEL:s tur (Atmospheric Remote-sensing Infrared Exoplanet Large-survey). Plato kommer för första gången kunna hitta jordlika planeter i jordlika banor kring solliknande stjärnor och ARIEL ska observera utvalda exoplaneters atmosfärer med passagemetoden och studera planeternas kemiska sammansättning och termiska strukturer.
I senaste avsnittet av rymdpodden Har vi åkt till Mars än? berättar forskarna Alexis Brandeker, Stockholms universitet, och Carina Persson, Chalmers tekniska högskola, om hur planeter uppstår, hur man hittar en planet runt en avlägsen stjärna och hur man kan säga så mycket om ett objekt som kan ligga flera tusen ljusår bort.
Alexis Brandeker är lektor i astronomi och koordinator för de svenska bidragen på CHEOPS och PLATO-missionerna och Carina Persson är senior forskare i astrofysik och hon forskar på just exoplaneter. När dessa experter berättar om sin forskning blir det påtagligt att livet på jorden är något väldigt speciellt.
- Det verkar som att varje solliknande stjärna har åtminstone en superjord (en jordlik planet upp till dubbelt så stor och tio gånger mer massiv än jorden, reds. anm.) utom vi. Frågan är då om vi är udda eller är det vanligt med vår typ av system? Vi vet inte, vi har för få observationer, säger Carina Persson.
Det räcker heller inte med att bara hitta en planet som har rätt förutsättningar för att liv ska kunna finnas där, en ”Jorden 2”, för att svara på frågan om det finns liv på andra platser i universum. Det finns så många andra faktorer för att liv som vi känner det ska kunna finnas.
- Hela planetsystemet kan vara viktigt för en beboelig planet, till exempel att vi har Jupiter utanför vår bana som avleder kometer och asteroider, det kan ju också vara viktigt. Hela planetsystemets arkitektur kan vara viktigt, säger Carina Persson.
Hon fortsätter att poängtera att även om vi skulle hitta en tvillingplanet till jorden som vi ser har samma förutsättningar som oss att kunna härbärgera liv är det ju inte säkert att vi kan upptäcka det ändå. Människan har bara haft teknologi att kunna sända signaler ut i rymden de senaste 100 åren och har vi otur kanske vi hittar en civilisation som ännu inte lämnat stenåldern.
Det kan kännas ensamt när forskare staplar argumenten på varandra över hur svårt det är för liv att uppstå i universum. Det som då är betryggande är det faktum att vi ju faktiskt finns. Vi har lyckats och därför är det ju möjligt. Det ska också påpekas att alla de exoplaneter vi hittat befinner sig i vår egen galax och att forskare estimerat att det finns närmare två tusen miljarder galaxer (2 000 000 000 000). Det gör det plötsligt nästan osannolikt att vi skulle vara ensamma i universum på vår blåa lilla planet.
Ta chansen att på fredag lyssna på nobelpristagarna Didier Queloz och Michel Mayor när de samtalar direkt med astronauterna Jessica Meir och Luca Parmitano på den internationella rymdstationen ISS. Arrangör är Nobel Prize Museum i Stockholm i samarbete med den europeiska rymdorganisationen ESA, tiden är 14:45 till 15:30 och det är gratis.
