Hero Image

Tredje och sista MetOp-satelliten nu på plats

Esa
Publicerad
2018-11-07

I natt lyfte den tredje MetOp-satelliten, MetOp-C, från Franska Guyana. Den 4 083 kg tunga satelliten var lastad ombord på en Soyuz-raket när den inledde sin resa mot en omloppsbana 800 km ovanför jorden. Där ska den spendera de närmaste fem åren med att övervaka jordens klimat och ge viktiga data till väderprognoser.

MetOp, Meteorological Operational satellite programme, är en serie av tre polarkretsande meteorologiska satelliter som utvecklats av den europeiska rymdorganisationen Esa och som drivs av EUMETSAT, en europeisk organisation för utnyttjande av meteorologiska satelliter.

Large Image
Esa-CNES-Arianespace/Optique Video du CSG - JM. Guillon.

MetOp-C är den sista i en mycket framgångsrik serie av tre europeiska polära vädersatelliter. MetOp-A skickades upp 2006, och MetOp-B 2012. Nu, sex år senare kommer vi ha tre MetOp-satelliter i polär bana, maximalt separerade med 120 grader så att man får en jämn täckning i tiden, cirka 30 min mellan varje.

MetOp satelliterna är en relativt stor plattform och har många olika instrument ombord. Det innebär att MetOp-C täcker ett brett spektrum av missioner, från vindar över hav, över atmosfärskemi, till moln och atmosfärsparametrar för bättre väderprognoser.

MetOp-satelliterna är den typ av satellit som gör störst nytta i dagens numeriska väderprognoser. En enstaka MetOp-satellit ger faktisk det största bidraget till kvalitén av de numeriska väderprognoserna jämfört med alla andra observationssystem.

Med en beräknad livslängd på cirka sju år var det ursprungligen planen att MetOp-satelliterna skulle ta över efter varandra. Men de har nu visat sig hålla bra mycket längre än planerat och det finns därför gott hopp om att man kan få nytta av alla tre satelliterna i några år till innan MetOp-A beräknas tas ur drift runt år 2022 då bränslet tar slut.

MetOp-C kommer alltså bland annat att ge ett betydelsefullt bidrag till de numeriska prognosmodellerna, men den är ingen revolution i hur vi observerar jorden och atmosfären - jämfört med exempelvis vädersatelliten Aeolos

Instrumenten ombord på MetOp-C kommer både från Europa och USA. Då MetOp-C är den sista i en serie kommer den också att markera slutet på en era av flera typer av observationer. Bland annat kommer vi få den sista AVHRR (Advanced Very High Resolution Radiometer) som baseras på teknologi från 1960-tallet och kalla kriget och tiden för rymdkapplöpningen. Det är en helt enastående lång tidserie med data för bland annat kartläggning av den globala molnigheten på över 40 år, och alltså troligen nästan 10 år till.

För korta prognoser, så kallad Nowcasting, är det också värt att nämna att Metop-satelliterna skickar data direkt till marken medan de observerar, vilket exempelvis utnytjas på SMHI i Norrköping där data tas ner när satelliten passerar ovanför. Detta har dock inte fungerat på MetOp-A på grund av en trasig transistor som medför vissa glapp i datainsamlingen. Det gör att MetOp-A inte är lika användbar för just Nowcasting som den kunde ha varit. Varken MetOp-B eller MetOp-C har dessa problem, så med MetOp-C får vi en klar förbättring också på den fronten. 

 

Informationskällor:
Adam Dybbroe, Utvecklare och satellitexpert på SMHI
Esa

Läs mer om MetOp i Rymdbloggens tidigare inlägg här.

Rymdbloggen