Trots att vi upptäckt tusentals exoplaneter har ingen jordliknande, beboelig planet eller planetsystem som liknar vårt hittats. Men med hjälp av Plato, PLAnetary Transits and Oscillations of stars, med planerad uppskjutning 2026, kommer vi att ta ett gigantiskt kliv närmare svaret på om det finns någon "tvillingjord". Till sin hjälp har Plato bland annat svenska kamerafilter.
Plato kommer under flera år att söka efter exoplaneter kring tusentals ljusstarka stjärnor och är det första projektet som har fokus på jordliknande planeter kring solliknande stjärnor i den beboeliga zonen. Alltså på ett avstånd från stjärnan där flytande vatten kan existera på planetens yta.
Med hjälp av känsliga instrument kommer man att kunna mäta de extremt små ljusförminskningar som sker när en planet passerar sin stjärna, så kallade passager.
Plato är utrustad med 26 teleskop - 24 "normala" teleskop och 2 "snabba" teleskop, där skillnaden ligger i att de normala teleskopen exponerar under 25 sekunder och de snabba under 2,5 sekunder. Avsikten är att de snabba ska hämta bättre data för ljusstarka stjärnor, men även att de ska bidra till pekningsstabiliteten.
De två snabba teleskopen ska dessutom ha ett filter vardera, ett rött och ett blått. De gör att man får färginformation om variabilitet, vilket främst är användbart för asteroseismologi som studerar oscillationer hos stjärnor för att bestämma deras storlek, massa, och ålder. Färginformationen kan potentiellt även användas till information om exoplaneters atmosfärer. Sveriges tekniska bidrag är just dessa två filter.
Svenska forskare deltar just nu i både tekniska och vetenskapliga förberedelser för Plato. Carina Persson, exoplanetforskare vid Chalmers, ser fram emot att få en mängd spännande data som kan svara på frågan om vår jord och vårt planetsystem är unikt eller ej.
Ett annat svenskt bidrag till Plato är det datahanteringssystemet som styr satelliten, samlar in forskningsinformation och kommunicerar med marken, som Ruag Sverige ligger bakom.
Källa:
Alexis Brandeker, docent vid Stockholms universitet.
Carina Persson, exoplanetforskare vid Chalmers.
