En europeisk landnings- och återfärdsexpedition till planeten Mars innehåller tekniska utmaningar när det gäller dockning mellan den lilla farkosten, som varit nere på Mars yta för att hämta prover, och den större moderfarkosten, som cirklar i bana runt planeten. Dockning, mellan två farkoster, kan lättast beskrivas som oberoende rörelser i sex frihetsgrader mellan två objekt. Det räcker inte att veta var farkosterna är i förhållande till varandra (position = tre frihetsgrader), utan man måste också veta hur de är orienterade, ”vridna”, (orientering = ytterligare tre frihetsgrader) i förhållande till varandra. Dessutom måste man veta hur både position och orientering förändras med tiden, för att man automatiskt ska kunna styra farkosterna in till varandra. PosEye®-teknologin ger möjlighet till upp till tio gånger bättre upplösning än andra tekniker för mätning den sista metern före dockning. Det handlar om tiondels millimeter och en mätfrekvens kring tio gånger per sekund.

Traditionella system för dockning tar upp felen i position och orientering med en stor mekanisk dockningskrage. En sådan anordning väger betydligt mer än det optiska PosEye®-systemet. Extra vikt är dyrt i rymdsammanhang, eftersom det minskar nyttolasten för expeditionen. För PosEye®-tekniken, som är bevisat fungerande på jorden, behövs anpassningar av markörsystem, detektor, lins och dator för att klara den speciella miljö som man möter i rymden. Projektet går ut på att anpassa teknologin för rymdbruk och att verifiera dess prestanda.