Bakgrund och syfte

Projektidén var att utveckla och utvärdera en metod som identifierar och avgränsar olika typer av lövträdsbestånd hos Bergvik Skog. Detta utförs med hjälp av multitemporala dataset. Dataseten kan vara från olika år men framförallt vara flera till antalet från samma år.

Kvalitén på informationen i skogliga beståndsdatabaser är grundläggande för Bergvik Skog och påverkar i hög grad beslutsfattandet för att minimera påverkan på den biologiska mångfalden från verksamheten. Beståndsdatabasen innehåller information om trädslagsfördelningen, ålder, höjd, volymen och ett antal beståndsspecifika villkor som påverkar tillväxten. Utifrån beståndets och närliggande bestånds trädslagsfördelning görs bedömningar på bestånds- och landskapsnivå för hur skötseln av skogen ska ske på ett ur biologisk mångfald så gynnsamt sätt som möjligt.

Bergvik Skog är ett av Sveriges största skogsägande företag med en produktiv skogsmarksareal som uppgår till 1,9 miljoner hektar och domineras av boreala skogar. De lövträd som finns förekommer främst som enskilda träd eller i mindre ytor inom ett bestånd. De inventeringsmetoder som används hos Bergvik för att uppdatera beståndsdatabasen är inte utformad för att fånga enskilda träd eller mindre områden med trädslag som kan vara värdefulla för den biologiska mångfalden.

I Sverige utvecklar lövträden fullt bladverk olika tidigt. Björk och al inleder säsongen och asken avslutar den. Genom att använda en metod som använder flera bilder från samma år kan lövträdens olika tidpunkter för lövsprickning karteras. Dessutom kan förändringar karteras med hjälp av bilder från tidigare år och exempelvis gräsytor uteslutas. Skillnaden idag gentemot för några år sedan är tillgången på data, där vi idag dels har möjligheten att utnyttja satellitbilder från Saccess årliga täckningar samt exempelvis RapidEye-satelliternas möjlighet att registrera flera bilder från samma år. Dessutom kommer möjligheten till framtida karteringar med multitemporala klassningar på årsbasis öka när Sentinell-2 satelliten börjar leverera bilder.

Mål

Under 2011 var projektets mätbara mål att:
• Utveckla en metod för avgränsning och klassificering av lövytor, dvs. uppdatera gränsen mellan olika skogsbestånd beroende av lövträdslag
• Testa och utvärdera metoden mot fältdata
• Utvärdera användbarheten av den utvecklade metoden
Målen uppfylldes under 2011.

Användarkrav

Användarkraven var att urskilja triviallövsbestånd från övriga lövbestånd med så hög noggrannhet som möjligt. Det finns även ett värde för Bergvik skog att kunna särskilja alsumpskogar från björkskogar (triviallövskogar) då vissa arter är särskilt förknippade med denna typ av miljö.
Definitioner och klassindelning som projektet arbetat efter redovisas i Tabell 1.

Metodanpassning och kartering

Metoden utgår från pixelbaserade såväl som objektsbaserade spektrala analyser som i kombination med befintlig tematisk information sammanvägs till ett slutresultat.
Vid val av satellitdata har projektet strävat efter optimalt registrerade satellitdata ur fenologisk synvinkel. Detta för att kunna särskilja björk och al från asp och ädellöv.

Det färdiga resultatet utgörs av en kartering i 6 klasser.

Utvärderingspunkter preparerades av Metria och skickades till Bergvik skog som genomförde fältutvärderingen. Utvärderingen utfördes i två omgångar där karteringen och metoden modifieras med hjälp av de preliminära fältresultaten.

Den totala karteringsnoggrannheten uppgick till 76%.

 
Användarnas utvärdering

Bergvik Skog anser att resultatet och noggrannheten är tillfredsställande. Den generella uppfattningen efter fältarbete och utvärdering är att klassningen i allmänhet stämmer bra på fastmark, medan träffsäkerheten är lägre på fuktiga och blöta torvmarker.

Det finns ett intresse av att även kunna särskilja olika typer av löv inom unga bestånd då dessa inte fångas upp med befintlig metod.

Karteringen kan användas för att skärpa upp lokaliseringen av områden med asp-/ädellövskogsprofil och på så sätt kunna göra mer effektiva urval av områden för naturvård. På motsvarande sätt kan metoden användas för att sålla i det som är löv för att identifiera löv för produktion. Resultatet är intressant ur ett landskapsperspektiv för att styrka olika landskapsövergripande naturvärdesprojekt.