Den som sett en komet med en lång svans på natthimlen kan knappast undvika att fascineras av dessa små himlakroppar. Kometer skapades tidigt under solsystemets formation, och har sedan dess hållit till i dess yttre delar. Då och då ändras deras bana så att de kommer nära solen, som kommer att smälta en del av isen som finns i kometens kärna så att vattenånga och andra gaser avges. Denna gas bildar en atmosfär (’koma’) runt kometen. När kometen kommer nära solen deformeras koman och dras ut till en lång svans. Delar av atmosfären joniseras också av solstrålningen och bildar en elektriskt ledande jonosfär, som i jordens övre atmosfär. I kometens jonosfär kan det skapas olika typer av plasmavågor. Genom att mäta det elektriska fältet med rymdsonden Rosetta kan vi studera dessa plasmavågor i närheten av kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. I det här projektet vill vi undersöka vilka typer av plasmavågor som finns i 67Ps jonosfär, hur vanliga de är, och hur de påverkar kometens plasmamiljö. Det kommer dels att ge oss en förståelse för hur miljön runt en komet formas, och ger oss också möjlighet att studera hur plasmavågor allmänt fungerar i en annorlunda miljö (en atmosfär med väldigt svag gravitation).