Big bang är en av astronomernas förklaringar till hur universum kan ha uppstått. Det är tanken att det universum vi ser omkring oss tog form från en mycket tätare hop av materia för sisådär 13,8 miljarder år sedan. Detta expanderade och sträckte ut sig för att bli så stort som det är just nu, eller nu, eller nu, för universum expanderar fortfarande.
Vad som fanns innan Big bang är det ingen som riktigt vet och det är idag omöjligt att se längre tillbaka i tiden än till precis efter att univerum bildades. Därför kommer mycket av det vi förstår om Big Bang från matematiska formler och modeller. Det går exempelvis att mäta att universum expanderar genom att studera olika galaxer och deras förhållande till varandra sträckt över tid. Det går också att se att expansionen sker i alla riktningar och samtidigt svalnar.
Big bang lär oss att vårt expanderande, svalnande universum var yngre, tätare och varmare förr i tiden. Det går däremot inte att säga att allt uppstod från en tät och kompakt boll, vilket länge var det man trodde. Det stämmer helt enkelt inte med det vi kan observera idag och de fysiska lagar vi känner till om universum.
Vi måste nog erkänna att det är i händelser som Big bang som astronomin börjar röra sig bort från vetenskap och mot filosofin allra mest. För teorin om Big bang ger upphov till en så enorm mängd frågor vi kanske aldrig kan komma att kunna besvara. Vad fanns innan Big bang? Är universum oändligt eller finns det något där utanför bubblan? Kommer allt en dag att tryckas ihop igen? Hur kan univerum vara så stort? Vad gjorde att universum expanderade från en så kompakt massa till en så enorm storlek på så kort tid?
Vi kommer nog aldrig få svaret på hur universum uppstod och ännu mindre varför. Vi kan bara skatta oss lyckliga som får leva i det den korta tid vi alla har här på jorden.