Den nya Arctic Weather Satellite, utvecklad i Sverige inom ett europeiskt samarbete, är ett av de senaste tillskotten i det globala nätverket av vädersatelliter. Genom att mäta temperatur och luftfuktighet i atmosfären, särskilt över Arktis och norra halvklotet, ger den meteorologer bättre underlag för att förstå och förutsäga vädret. Dessa mindre satelliter nära jorden tillsammans med de stora superavancerade vädersatelliterna i geostationär bana ger en allt mer tydlig bild vår atmosfär och i förlängningen bättre prognoser.
Men hur blir vädrets alla datapunkter till en prognos i mobilen – och vilken roll spelar satelliterna i det dagliga arbetet?
För att ta reda på det har vi pratat med Niklas Einevik, meteorolog på SMHI, som förklarar hur dagens prognoser skapas, varför satelliter är helt avgörande och hur artificiell intelligens nu börjar förändra väderarbetet i grunden.
Att spå vädret
Vädret kommer man sällan ifrån. Hur det ser ut utanför dörren påverkar oss alla, även om man bara snabbt ska springa till tåget kan en regnstorm verkligen ställa till det. Förr tolkade man molnenens utseende, hur djuren betedde sig och vinden blåste. På 1600-talet gjorde vetenskapliga genombrott att man förstod mer om hur atmosfären fungerade.
När telegrafen kom på 1800-talet började man samla in observationer snabbt och rita väderkartor. Men det stora genombrottet kom först på 1900-talet, när datorer och satelliter gjorde tillförlitliga prognoser möjliga
I dag arbetar meteorologer och datorer tillsammans för att skapa prognoser. Men vad är det egentligen vi menar med väder och hur skiljer det sig från klimat?
– Väder är det vi upplever här och nu, timme för timme. Det kan snabbt ändras. Klimat är vädrets genomsnitt över lång tid, ofta 30 år tillbaka för en viss plats, säger Niklas Einevik, meteorolog på SMHI.
Men även i ett förändrat klimat kan vädret variera mycket från dag till dag.
– Man kan inte dra slutsatser om klimatförändringar utifrån vädret en enskild sommar. Klimatforskning handlar om längre perspektiv och hur mycket varmare det blir generellt, säger han.
Så gör man en väderprognos
Första steget i en väderprognos är att kartlägga väderläget just nu över hela jorden. Det görs med hjälp av observationer från markstationer, radar, ballonger och satelliter. Satelliterna står för den största datamängden och är särskilt viktiga där markobservationer saknas, till exempel över haven.
När all data samlats in bearbetas den i en superdator, som först gör en kort prognos, som är ungefär som en första gissning.
– Vi börjar ofta med en 3–6 timmarsprognos. Den jämförs med färska observationer och justeras, vilket ger oss en analys av hur hela atmosfären ser ut just nu, säger Niklas Einevik.
Denna analys används sedan som utgångspunkt för att räkna fram själva prognosen. Eftersom man aldrig vet startläget exakt, körs flera olika varianter parallellt, så kallade ensembleprognoser, som ger olika tänkbara scenarier.
Meteorologerna följer modellernas utveckling, tolkar resultaten och kommunicerar den mest sannolika prognosen i SMHI:s olika kanaler.
– Vi kör upp till fem prognosberäkningar i timmen och på sex timmar kan det bli 30 olika förslag på väderutvecklingen 60 timmar framåt. Men vi kan förstås inte visa alla i appen. I stället använder vi dem för att räkna ut sannolikheter för till exempel regn, säger Niklas Einevik.
Vilken roll spelar satelliter i dagens väderprognoser?
– De är helt avgörande. Utan satelliter hade vi haft mycket sämre prognoser. Till exempel över Nordatlanten finns inga markobservationer, säger Niklas Einevik.
