Bloggen - Bemannad rymdfart

Så blir man astronaut

Sveriges nya astronaut Marcus Wandt inspirerar unga till att satsa på naturvetenskapliga ämnen i skolan. Och får många att drömma om att bli astronaut. Men hur gör man egentligen för att nå dit?
Marcus Wandt i tyngdlöshet på den internationella rymdstationen.
Axiom Space
Marcus Wandt i tyngdlöshet ombord på den internationella rymdstationen.
Ämnen:
´
Publicerad
2024-01-31
Dela artikel:

Intresset för rymden och att bli astronaut har ökat dramatiskt. När ESA gick ut och sökte astronauter för tre år sedan var det första gången på ett decennium. 22 500 personer sökte, att jämföra med runt 8000 år 2008, som var senaste gången innan det som ESA sökte astronauter. 

Men vad krävs egentligen för att väljas ut bland så många sökanden? Det finns traditionellt två spår in i den europeiska astronautkåren. Det ena är att ha en bakgrund inom naturvetenskap, teknik eller medicin. Den andra är som testpilot. 

Det räcker dock inte med en gedigen utbildning för att bli astronaut. Det handlar också om personliga egenskaper och förmågor. De sökande får gå igenom otaliga tester, allt från koordination, minne och spatial förmåga till förmåga att ta snabba beslut, personlighet, psykologiska tester, gruppdynamik, hälsa och drivkraft.

Hösten 2022 stod det klart. Marcus Wandt var en av de 17 nya ESA-astronauterna som presenterades på en stor gala i Paris. De utvalda hade olika bakgrund, till exempel forskare, läkare och piloter. Men gemensamt för alla vara att de hade erfarenhet från många olika områden och många hade dubbla karriärer. 

Vilken utbildning krävs för att bli en astronaut? 

En astronaut behöver minst en magisterexamen inom naturvetenskap, medicin, teknik eller matematik/datavetenskap och minst tre års yrkeserfarenhet efter examen. Det kan vara till exempel arbete i ett laboratorium, forskning på fältet eller arbete på ett sjukhus. Men även examen som testpilot och/eller testingenjör från en officiell skola för experimentella testpiloter godtas. 

Marcus Wandt kan pricka av båda. Han är utbildad stridspilot i både Sverige och i USA samt har arbetat som stridspilot inom Försvarsmakten sedan 2003. Dessutom är han utbildad elektroteknikingenjör på Chalmers tekniska högskola. Även om han kanske inte hade rymden i åtanke när han valde utbildning konstaterar han att utbildningen till civilingenjör kommer väl till pass även i rymden. 

- Jag har alltid varit nyfiken på hur världen fungerar och hur olika fenomen hänger ihop. Jag har också alltid tyckt att det är kul att skapa, bygga och uppfinna saker och lösningar. Jag tänker att det är anledningen till att jag valde en naturvetenskaplig inriktning, säger Marcus Wandt.

Marcus Wandt menar att utbildningar inom naturvetenskap och teknik ger er en god grund i att lära sig hur man lär sig, samt i förståelsen för hur saker fungerar och interagerar generellt. Detta tillsammans gör sedan att man är väl förberedd för att ta i stort sett vilken väg som helst i livet.

- Med utbildning skaffar man sig en bra grund att stå på och utgå ifrån, en grund som andra människor har tagit fram. Med hjälp av den kan man sedan fortsätta att utveckla och driva saker framåt. På det viset kommer vi hela tiden att komma längre, i stället för att stå still eller börja om, säger Marcus Wandt. 

Mer än utbildning

För att bli utvald som astronaut är utbildning inte det enda kravet. Det handlar också om personliga egenskaper och förmågor. Enligt ESA behöver en astronaut till exempel:

  • Ha utmärkt finmotorik, stark analys- och rapporteringsförmåga, förmåga att snabbt ta till sig och sammanfatta komplex information samt god förmåga att fatta beslut.
  • Under utbildningen behöver astronauten ha förmåga att ta till sig mycket komplex information och lära sig att prioritera, för att säkerställa att en prestation på hög nivå under tiden i rymden.
  • Förmåga att arbeta i ett interkulturellt, tvärvetenskapligt team och behålla lugnet under press och kunna kommunicera tydligt, kortfattat och hänsynsfullt.
  • Hög motivationsnivå krävs för att klara den höga arbetsbelastningen och oregelbundna arbetstider.  
  • En astronaut bör brinna för att dela med sig av sina kunskaper och ha en vilja att engagera breda målgrupper, i synnerhet unga, kring utforskning av rymden. 
  • Astronauter måste ha förmåga och vara villiga att utföra måttlig till hård fysisk ansträngning som en del av sina arbetsuppgifter. Det är av största vikt att astronauter arbetar bra i team, även i trånga utrymmen och under stressiga förhållanden. Sund riskhanteringsförmåga är också viktigt. 

Vad var det som stack ut hos Marcus? 

Marcus själv tror att det var kombinationen av egenskaper och bakgrund som gjorde att han valdes ut bland så många sökande:  

  •  ”Laget över jaget-inställningen” och förmågan att arbeta i grupp.  
  • Erfarenheter av riskhantering och avvägningar från arbetet som testpilot. Vilka risker är acceptabla och behöver tas för att komma vidare i utvecklingen?
  • Vana av att som stridspilot ställas inför snabba beslut i utmanande situationer, där det är nödvändigt att lita på teamet omkring en. 
  • Erfarenhet av att hantera utmanande och farliga situationer från det militära. 

Men det som slutändan skiljde agnarna från vetet tror Marcus var hans förmåga att arbeta i grupp. Han uppfattar alla i gruppen av utvalda som riktiga lagspelare. 

Vilket råd skulle du ge unga människor som drömmer om att bli astronauter, Marcus Wandt? 

- Gör ett försök, men se till att ha en alternativ plan. En naturvetenskaplig utbildning är en bra start, men vägen till att bli astronaut handlar mycket om att göra det man tycker är kul. Att engagera sig. Det finns inte en bara en väg till att resa i rymden, säger Marcus Wandt.