Ljusföroreningarna som lyser upp natthimlen ökar så snabbt att det kan kännas som att stjärnor nästan försvinner framför stjärnskådares ögon. För 18 år sedan syntes 250 stjärnor på natthimlen, att jämföra med dagens 100 stjärnor.
Bakom upptäckten ligger tyska och amerikanska forskare, som står bakom studien ”Globe at Night" Citizen Science Project. Det bygger på 50 000 observationer som gjorts med blotta ögat av frivilliga mellan 2011 och 2022.
Anledningen till att allt färre stjärnor syns på natthimlen är att ljusföroreningar till följd av artificiell belysning ökar. Den nya studien visar på en genomsnittlig global ökning av ljus på i snitt 9,6 procent, vilket är en betydligt större ökningstakt än som tidigare framkommit i satellitmätningar. Forskarna bakom studien kallar takten som stjärnor blir osynliga för människor för dramatisk.
Himlen lyses upp i olika takt i olika delar av världen. I Europa verkar takten något långsammare, med 6,5 procent per år, medan ökningen i Nordamerika är på 10,4 procent enligt studien. Ännu finns inte tillräckligt med data från utvecklingsländer, där förändringar kan ske i ännu snabbare takt.
Påverkar fler än astronomer
Bristen på mörker om natten påverkar många fler än professionella astronomer och astronomientusiaster. Den oupphörliga exponeringen av ljus påverkar alla människor såväl som djur som lever i drabbade regioner.
För människor kan sömnen störas av ljuset och tidigare forskning har visat på möjliga samband mellan ljusföroreningar och vissa sjukdomar.
Djur kan också påverkas av alla artificiella ljuskällor nattetid. Till exempel kan ljuset bidra till att fåglar kan bli förvirrade när de ska orientera sig, att fladdermöss inte våga sig ut på natten och att nattfjärilar som normalt navigerar efter månens ljus i stället dras till gatlyktor.
Städernas nattljus har tidigare inte uppmätts globalt, men det har gjorts uppskattningar baserade på satellitmätningar. Dessa har dock visat att ökningen av ljusföroreningar har planat ut eller till och med minskat i de mest drabbade områdena i Europa och Nordamerika. De nya resultaten visar att dessa uppskattningar sannolikt är felaktiga.
Satelliter är mest känsliga för ljus som riktas upp mot himlen, medan det är horisontellt ljus som står för det mesta av störningarna. Det innebär att om till exempel annonsskyltar eller fasadbelysning blir vanligare, större eller ljusare kan de ha en stor inverkan på ljusföroreningarna utan att det syns på satellitbilder.
Satellitsensorerna är även mindre känsliga för LED-belysning, som har blivit allt vanligare de senaste åren. LED har ett blått sken till skillnad mot tidigare lampors orangefärgade sken.
Människans ögon är mer känsliga för blått ljus på natten och det blå ljuset är även mer benäget att spridas i atmosfären och bidra till ljusföroreningar. Samtidigt är de enda satelliterna som kan avbilda hela jorden på natten inte känsliga i våglängdsområdet för blått ljus.
