European Space Agency, ESA, tog i mitten av mars beslut om att avsluta samarbetet om rymdmissionen ExoMars med ryska rymdstyrelsen Roscosmos. Orsaken är att det anses omöjligt att fullfölja samarbetet på grund av kriget i Ukraina.
Beslutet gör det osäkert om och när Marsrovern Rosalind Franklin kan landa på Mars för att leta efter tecken på liv på planeten.
Marsforskaren och astrobiologen Sandra Siljeström är en del av teamet kring MOMA, ett instrument på rovern som ska analysera organiska molekyler. I projektet bidrar hon med sin expertkunskap om vilka organiska ämnen som kan finnas på Mars.
- Det är klart att det är tråkigt för oss forskare varje gång projektet skjuts upp, men jag förstår att man väljer att skjuta på ExoMars som läget ser ut nu. Vårt arbete fortgår dock tills vi får tydligare besked. Vi har möten som vanligt och fortsätter förberedelserna, säger Sandra Siljeström.
Den senaste tiden har Sandra Siljeström varit fullt upptagen med testning och kalibrering av instrumentet på så kallade jordanaloger. Allt för att se att saker och ting funkar perfekt inför uppsändningen, som var tänkt att ske i höst.
Ryssarna skulle ha ansvarat för uppsändningen och har också byggt större delen av landningsmodulen. Utgångspunkten är att ESA nu ska hitta ett alternativ till Roscosmos, men inget är klart i nuläget. Även om ett nytt samarbete skulle bli av kommer uppsändningen att dröja några år. Anledningen är att uppsändningar bara kan göras under ett tio dagar långt fönster vartannat år, då förutsättningarna är optimala för att nå Mars. Nästa möjliga tidpunkter att genomföra rymdprogrammet är först 2026 eller 2028.
Forskarna i MOMA-teamet börjar vid det här laget bli vana vid att projektet skjuts upp. Senaste gången ExoMars senarelades var år 2020, då corona-viruset och problem med fallskärmarna satte käppar i hjulet.
- Vi har aldrig varit så nära att nå Mars som denna gång. Vi har till exempel börjat träna på att styra roboten på Mars och fintesta alla instrument.
ExoMars består av två delar, som tillsammans söker svar på frågan om det liv någonsin existerat på Mars. Det är den andra delen, med bland annat rovern Rosalind Franklin, som senareläggs. Den första delen genomfördes redan 2016 då rymdsonden ExoMars Trace Gas Orbiter sändes upp för att gå i omloppsbana runt Mars med uppdrag att kartlägga planetens atmosfäriska gaser.
Sandra Siljeström menar att det är för tidigt att säga hur hennes forskning påverkas av att projektet skjuts på framtiden. Men eftersom ExoMars-programmet är unikt på flera sätt hoppas hon att färden till Mars ändå ska bli möjlig inom en inte alltför lång framtid. Rovern kan till exempel borra hela två meter under ytan på Mars, vilket kan jämföras med till exempel NASA:s rover Perseverance, som bara når några centimeter under ytan.
- Det kan finnas större möjligheter att hitta tecken på liv långt under ytan. Att Mars atmosfär inte skyddar från strålning från rymden på samma sätt som jorden ger sämre förhållanden för liv och organiska molekyler ju närmare ytan man kommer, säger Sandra Siljeström.
ExoMars är tänkt att leta tecken på liv som fanns för länge sedan. Området Oxia Planum, där rovern ska landa, är 4 miljarder år gammalt. Vid denna tid var atmosfären tjockare och det kan också ha funnits tillgång till flytande vatten, vilket ökar sannolikheten för att det även uppstått liv. En spekulation är att det fanns liv på ytan som försvann ner under mark när miljön blev mer ogästvänlig.
Oavsett hur det går med ExoMars har Sandra Siljeström fullt upp med att leta efter liv på Mars. Hon är även en del av NASA:s team bakom Perserverance som i detta nu samlar in borrprover på Mars, prover som är tänkta att hämtas upp under kommande missioner. Projektet går bra och så här långt har nio prover samlats in.
- Just nu pågår en karaktäriseringsfas av både stenar och området. Då kan vi göra en bättre analys när proverna kommer till jorden om nästan tio år, säger Sandra Siljeström.
Frågan om det finns liv på Mars har varit föremål för diskussion i många hundra år. Klart är att arbetet med att leta tecken på liv kommer fortgå i åratal framöver.
Tror du att ni kommer hitta tecken på liv på Mars till slut?
- Jag håller mig öppen. Vi är nöjda om vi bara hittar organiska molekyler, vilket inte är helt trivialt. Vi fortsätter leta, men det måste finnas väldigt starka bevis för att konstatera att det är liv det handlar om.
