Jakten på den perfekta isen med hjälp från rymden hero

Jakten på den perfekta isen med hjälp från rymden

Satelliter används inte bara för att förhindra naturkatastrofer och förutspå väder. Flera svenska långfärdsskrinnare använder sig av rymddata för att hitta den perfekta isen att åka på.
Jens Österlund på skridskor på en glasblank is.
Jens Österlund
Medvind på Finska viken.
Publicerad
2022-02-16
Dela artikel:

Att hitta isar som är lämpade för långfärdsåkning har traditionellt handlat om att aktivt leta upp dem, eller få tips från likasinnade. Men sedan några år tillbaka tar många långfärdsskrinnare hjälp från rymden. En av dem är Jens Österlund från Stockholms Skridskoseglarklubb. Han använder sig av data från satelliterna Sentinel 1 och 2, en del av det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus, för att hitta de bästa isarna.

Det hela började 2014 då Jens Österlund, med en bakgrund inom flygindustrin, började fundera om på om man kunde använda sig av fjärranalys för att hitta de bästa isarna. En bekant med kunskap inom området tipsade då om den europeiska rymdorganisationen ESA:s nya radarsatellit. 

– Han sa att jag borde använda radar och berättade att han nyss hört att ESA skickat upp en satellit med radarinstrument ombord. Så jag kontaktade ESA och fick ett konto på deras server, trots att det här var helt nytt och de knappt hade öppnat upp tjänsten än, berättar Jens Österlund.

Sentinel 1A sändes upp i rymden 2014 och studsar varje dag radarsignaler mot jorden, vilket gör att den kan upptäcka ojämnheter på jordens yta. Men att tyda bilderna från ESA var till en början en närmast hopplös uppgift för Jens Österlund.

– Jag vaskade ur data ur ESA:s rådata och skapade en bild av den. Men bilden blev svartvit, vilket gör det svårt att tolka och prata om, så jag har lade på en färgskala i stället. Det gör att det blir lättare att se små förändringar i ytans råhet. Sen skapade jag en hemsida där all data laddas upp, säger han.

Besök hemsidan här

Färgskalan går från slätt till ojämt med mörkblått till svart. Mörkblått representerar antingen platt vatten eller slät is. Ju längre till höger på skalan desto grövre underlag. Besökaren på sajten kan zooma ut hela Sverige och enkelt identifiera de blå områdena på kartan och se var is förekommer.

– Grönt kan betyda antingen väldigt skrovlig is eller snö. Ljusgrönt och gult tyder på ett grovt underlag, säger Jens Österlund.

Foton som komplement till radardata

Även Sentinel 2 används av skridskoåkare för att hitta isar. Sentinel 2 har till skillnad från Sentinel 1 inte ett radarinstrument, utan en optisk kamera för att kunna ta högupplösta foton av jorden. Det ger fantastiska bilder men nyttan för isjakt är något begränsad. Det måste nämligen vara molnfritt och ljust för att man ska kunna se isen på dessa bilder.

När förhållandena är bra kan man dock via exempelvis Sentinel Playground välja att se fotona av jorden i infrarött, vilket gör isen svart-turkos och land rött. Man kan till och med zooma in och se där isen släppt och blottar öppet vatten.

– Vi har en hel del molnighet i Sverige under vinterhalvåret och därför kan vi inte alltid använda oss av Sentinel 2. Men när förhållandena är bra kompletterar satelliterna varandra på ett bra sätt, säger Jens Österlund.

Anders Neld från Danderyds långfärdsskrinnare har åkt skridskor i över 45 år och sedan flera år tillbaka använder han sig av satellitbilder för att hitta de perfekta förhållandena. Till en början endast av NASA:s MODIS-satelliter Terra och Aqua, men numera även Sentinel-satelliterna. Radarbilderna från Sentinel 1 har förändrat sökandet efter isar, menar han. Med den kan han se isarna oavsett väderlek och tid på dygnet, vilket är särskilt användbart på vintern.

- Ju längre norrut i Sverige du kommer, desto mindre är sannolikheten att du har en bild tagen i dagsljus. Radarbilderna från Sentinel 1 har medioker upplösning i sidled, men i höjdled är den fantastisk. Du kan se skillnad på en helt slät is och en med lite snö på, så Jens Österlunds tjänst har hjälpt oss mycket, säger Ander Neld.

Anders Neld berättar om en särskilt minnesvärd upplevelse som han har satellitdata att tacka för. Den inträffade redan för 12 år sedan, när han själv analyserade data från MODIS-satelliterna.

– Jag hittade en åtta mil lång kuststräcka norr om Gävle och var ganska säker på att jag skulle hitta is där. Så vi stack i väg ett gäng och mycket riktigt fanns det is där, men bara på just den dagen, sen blåste den bort. Så vi hade tur, för ingen har åkt just den sträckan, varken förr eller senare, säger han.

Även Jens Österlund har ett minne har tackar satellitdata för. Han och några andra skrinnade från Åbo till Helsingfors, där de använde sig av både Sentinel 1 och 2. Med hjälp av sin egen tjänst och en mobiltelefon kunde de navigera rätt ute på isen.

– Jag lade in vår position på en radarbild från Sentinel 1. Sen när vi var ute på isen kunde vi se att blankisen fanns två kilometer österut. När vi kom dit var förhållandena helt perfekta och vi kunde dundra på i medvinden.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen