Bloggen - Bemannad rymdfart

I natt kan ett nytt kapitel i rymdhistorien skrivas

SpaceX kan i natt bli första företag att placera helt vanliga människor i omloppsbana runt jorden. Lyckas de öppnas dörren helt mot en privatfinansierad rymdsektor som tidigare bara stått på glänt.
Besättningen på Inspiration4
Inspiration4/John Kraus
Besättningen på Inspiration4, från vänster: Chris Sembroski, Hayley Arceneaux, Jared Isaacman och Sian Proctor.
´
Publicerad
2021-09-15
Dela artikel:

I somras genomfördes två väldigt uppmärksammade bemannade rymdfärder. Den ena genomfördes av Virgin Galactic och den andra av Blue Origin. Sammanlagt handlade det bara om ett par minuter i tyngdlöshet för passagerarna ombord men det var just passagerarna som gjorde flygningarna så uppmärksammade. Först ut var entreprenören och miljardären, tillika grundaren av Virgin, Richard Branson och strax därefter världens rikaste man och grundare av bland annat Amazon och Blue Origin, Jeff Bezos. De två flygningarna skrev historia som de första helt privat finansierade bemannade rymdfärderna. Tidigare har detta bara kunnat åstadkommas av statliga rymdprogram.

Det är inte lätt att ta sig ut i rymden och man ska inte förringa det som dessa två ofattbart rika herrar åstadkommit, men trots det står de ändå lite i skuggan av världens näst rikaste man: Elon Musk, rymdentreprenör och grundaren av SpaceX. När nu SpaceX planerar att genomföra sin första bemannade rymdfärd, utan inblandning av NASA, går de ett par steg längre än konkurrenterna. I tre dagar ska miljardären Jared Issacman, som finansierar resan, tillsammans med tre civila personer befinna sig i omloppsbana högre upp än ISS och till sist landa i vattnet utanför Floridas kust. Lyckas de är detta första gången i historien som en rymdresa genomförs helt utan en tränad astronaut av ett privat företag. Musk själv håller sig på marken.

Flygningen, som benämns Inspiration4, används förutom till att uppfylla Jared Isaacmans pojkdröm om rymden också för att samla in pengar till St. Judes barnsjukhus och deras cancerforskning. Ombord, förutom Isaacman, finnes canceröverlevaren Hayley Arceneaux och två vinnare av olika utlottningar där vinsten gått till sjukhuset, Chris Sembroski och Sian Proctor.

Under uppdraget ska besättningen vara tyngdlösa i en specialbyggd Crew Dragon-kapsel. De ska inte docka till rymdstationen och därför har man kunnat bygga om kapseln, tagit bort dockningsenheten och bytt ut den mot ett kupolliknande fönster mot jorden och rymden. De har inget regelrätt uppdrag utan ska bara njuta av stunden och hoppas att allt går som planerat.

Flygningen är ”go-for-launch” för natten mellan 15 till 16 september svensk tid. Fönstret för uppsändning är på fem timmar med start klockan 02:02. Allt går såklart att se live med kameror både utanför och innanför kapseln med start klockan 01:00 svensk tid.

SpaceX framfart

SpaceX har lyckats med väldigt mycket inom rymdsektorn på väldigt kort tid. Företaget grundades 2002 och blev redan 2008 det första privata företaget att nå omloppsbana med en egentillverkad raket driven av flytande bränsle. Enligt en artikel från Harvard Business Review står SpaceX idag för hela 60 procent av den globala kommersiella marknaden för uppsändningar med bärraketer från jorden. Företaget har länge haft kontrakt med NASA gällande frakt av både material och människor till den internationella rymdstationen och deras kommande jätteraket Starship har även den valts ut av NASA att inom Artemis-projektet landa astronauter på månen för första gången på över 50 år.

Det som gjort SpaceX så framgångsrika är egentligen en kombination av tillfälligheter. Entreprenören Elon Musk skapade sin förmögenhet främst genom grundandet och försäljningen av onlinebetallösningen PayPal. Detta gav honom de medel han behövde för att uppfylla sin dröm, företaget Space Exploration Technologies (SpaceX). Initialt ville Musk använda överblivna ryska missiler för att ta sig till rymden, men det visade sig vara en byråkratisk omöjlighet och så började istället tillverkningen av den egna Falcon 1.

Att ta fram den första fungerande prototypen kostade dock i princip lika mycket som hade investerats och det var först på randen av konkurs som vändningen kom. I mitten av 2000-talet ändrade NASA i sin finansiella strategi och övergick från att tillämpa så kallad ”kostnadsplusmetod” som innebär att de stod för den finansiella risken när företag ville satsa på rymden till att upphandla på fasta kontrakt, vilket sprider riskerna mellan dem och de privata aktörer som upphandlas. Det brukar kallas för New Space och ger en större frihet till privata aktörer att driva projekt framåt.

Två dagar innan jul 2008 annonserade NASA att de tilldelade ett kontrakt värt 1,6 miljarder dollar till SpaceX för kommersiella fraktleveranser till den internationella rymdstationen ISS, därmed var framtiden betydligt ljusare för företaget. Kontraktet möjliggjorde utvecklingen av SpaceX som efter det tagit fram världens första återanvändningsbara raket (Falcon 9), den tredje kraftigaste raketen någonsin (Falcon Heavy) och världens hittills största satellitkonstellation (Starlink) som ska leverera internet till avlägsna områden på jorden från rymden. Musk har flera gånger påpekat att NASA räddade SpaceX från konkurs. 

Rymdturism nästa

Privatiseringen av rymdsektorn öppnar möjligheten för så kallad rymdturism. När företag klarar att på egna ben ta sig ut i rymden är det egentligen bara tillstånd och pengar som sätter gränserna. Tv bolaget Discovery har redan beslutat att spela in realityserien Who wants to be an astronaut? och det ryktas om inte mindre än två filminspelningar ombord den internationella rymdstationen under det kommande året. Det finns även gott om miljardärer som Jared Isaacman.

Det finns dock högst relevanta frågor att ställa sig kring rymdturismen och alla är inte lika positiva till utvecklingen. I Vetenskapsradion i P1 kan man idag exempelvis höra ett samtal mellan Sven Grahn, senior forskare i astropartikelfysik vid KTH i Stockholm, Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH och Björn Gunér, reporter Vetenskapsradion, med utgångsfrågan Klarar klimatet en era av rymdturism?