För en kort tid sedan avslutades ett experiment som genomfördes i Europas största grotta, Lombrives-grottan, i södra Frankrike. Under 40 dagar hade 15 frivilliga gått med på att isolera sig helt från omvärlden. Inget solljus, ingen radiokontakt med omvärlden och ingen möjlighet att på något sätt kunna läsa av tid. Syftet med experimentet var att undersöka hur våra hjärnor uppfattar och konstruerar upplevelsen av tid och hur man som en grupp individer synkroniserar med varandra. Detta, hur kroppen och sinnet fungerar i total isolation, är en av de centrala frågeställningarna i hur människan i framtiden ska klara längre rymdfärder till exempelvis Mars, eller ännu längre ut i solsystemet.
Som astronaut ska man klara av en hel del. Det räcker inte att vara en bra forskare eller en vass pilot, du ska även klara av att ställas inför de fysiska och psykiska påfrestningar som en tillvaro i rymden innebär. Därför genomför jordens olika rymdorganisationer mängder av träningsläger och experiment för blivande astronauter för att dels lära, dels för att se om de håller för trycket.
Under 2019 begav sig sex astronauter från fem olika rymdorganisationer ner i ett grottsystem i Slovenien för att under en vecka leva och jobba under jord. Det återkommande träningslägret kallas CAVES och ska förbereda astronauterna för att kunna samarbeta i en extrem miljö som ett team utan hjälp från omvärlden. I den här upplagan av CAVES deltog astronauter från ESA, NASA, Roscosmos (Ryssland), CSA (Kanada) och JAXA (Japan). Lägret arrangeras av ESA.
CAVES lär astronauter att utforska underjordiska system som ett team. De är i grottan för att utföra vetenskapliga experiment, kartlägga miljön samt kartlägga och dokumentera sina aktiviteter. Tillsammans måste deltagarna anpassa sig till att leva och arbeta i den unika grottmiljön för att uppfylla vetenskapliga och utforskande mål. Ständig uppmärksamhet på säkerhetsregler, procedurer och utrustning är avgörande för att uppdraget ska lyckas. Precis som det är ute i rymden, minus tyngdlösheten såklart.
Under samma år genomförde NASA en studie med sammanlagt 24 deltagare på Antarktis under de oerhört grymma vintermånaderna april till oktober. Under den här tidsperioden befinner sig Antarktis i nästan konstant mörker och temperaturerna går ner hela vägen till minus 60 grader Celsius.
Det genomfördes sammanlagt två studier. Den första, ”Shared Cognitive Architectures for Long-term Exploration” (SCALE), undersökte hur sociala relationer och teamkognition påverkas av isolering och inneslutning. Denna forskning kan hjälpa grupper att upprätthålla och förbättra kunskapsöverföring under extrema perioder och dessutom få en bättre förståelse för konsekvenserna av dålig lagsammanhållning. Den andra studien kallades för “Crew Recommender for Effective Work in Space” (CREWS). Denna studie ska använda forskningsdata från SCALE för att utveckla en datormodell som kan hjälpa till att välja den bästa gruppen av astronauter inför en lång tidsperiod i rymden.
Utöver dessa mer extrema träningsläger och miljöer som delvis är forskningsdrivna så tränas blivande astronauter i helt vanliga överlevnadskunskaper som passar miljön nere på jorden. I värsta fall kan en astronaut vid landning hamna fel och plötsligt befinna sig långt ut i exempelvis den ryska vildmarken. Då gäller det att man har kunskap nog för att överleva innan hjälp kan komma till platsen.
I slutet på sommaren 2010, då den senaste gruppen europeiska astronauter tränades, släpptes sex aspiranter ut ur en helikopter och ner i en flotte som låg och drev i medelhavet. Under de två följande veckorna skulle de tillsammans ta sig i land och överleva med hjälp av endast den mest nödvändiga utrustningen. Som ett extremt Robinson där priset bestod i att fortsätta kunna hoppas att nå sin dröm om en färd ut i rymden.
Ansök om att få bli Europas nästa astronaut
Just nu pågår rekryteringen av nya astronauter till den europeiska rymdorganisationen ESA. Genom Sveriges medlemskap i ESA har alla svenska medborgare rätt att söka tjänsten. Tror du att du har vad som krävs?
