Satelliterna i det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus har använts för att ta fram oroväckande siffror över hur de globala isarna smälter i allt högre takt. Copernicus Sentinel-1 och Sentinel-2 har upptäckt att hastigheten med vilken jorden har tappat is på jordens yta har ökat markant under de senaste tre decennierna, från 0,8 biljoner ton per år på 1990-talet till 1,3 biljoner ton per år 2017. Forskningen visar att det totalt sett har skett en ökning med 65% av isförlusten under den 23-åriga undersökningen. Detta har främst drivits av branta ökningar av minskning av isarna i Antarktis och Grönland.
Isarna smälter mycket på grund av att temperaturen i atmosfären och haven stadigt gått upp under samma tid. Temperaturen har gått upp 0,26 ° C respektive 0,12 ° C per decennium sedan 1980. En av de viktigaste rollerna för arktisk havsis är att reflektera solstrålning tillbaka ut i rymden, vilket hjälper till att hålla området kring Arktis svalt. Hälften av all is som försvunnit är is som legat på land. Det uppskattas att ungefär en miljon människor i låglänta regioner riskerar att bli drivna på flykt för varje centimeter havsnivåhöjning. 6,1 biljoner ton smält is kommer från bergsglaciärer, 3,8 biljoner ton från Grönlandsisen och 2,5 biljoner ton från Antarktisisen. Detta har höjt den globala havsnivån med 35 millimeter under mätperioden.
Läs ursprungsartikeln skriven av ESA här
En av forskarna bakom rapporten, Inès Otosaka, säger att:
- Förutom att bidra till global genomsnittlig havsnivåhöjning är bergsglaciärer också kritiska som en sötvattensresurs för lokala samhällen. Minskade glaciärer runt om i världen är därför av avgörande betydelse både lokalt och globalt.
En studie gjord av forskare vid universitetet i Helsingfors klargör hur den Arktiska uppvärmning och minskad mängd is på haven i området stärker processer där olika ångor avges till atmosfären. Tunnare havsis påskyndar utsläpp av jod i atmosfären medan större områden av öppet vatten påskyndar fler utsläpp av svavelhaltiga ångor. Högre koncentrationer av ångor resulterar i en högre mängd partiklar. Detta kommer i sin tur att leda till fler moln, vilket, beroende på säsong och plats, antingen kan sakta ner eller påskynda den arktiska uppvärmningen.
- Våra observationer bidrar till ytterligare förståelse för vad som händer i den arktiska atmosfären på grund av uppvärmningen. I allmänhet spelar atmosfäriska partiklar och moln en viktig roll för att reglera atmosfärens temperatur, och varje förändrat beteende av dessa har konsekvenser för den arktiska uppvärmningen, säger Lisa Beck, doktorand vid Institute for Atmospheric and Earth System Research (INAR) i en artikel från Phys.org.
Genom att samla in den här typen av data från rymden, och jämföra den med data från instrument nere på jorden, får vi en bättre förståelse för hur vår planet mår och vad vi kan göra för att den ska må bättre.
