Hayabusa2 nådde asteroiden Ryugu i juni 2018, efter en 300 miljoner kilometer lång resa. I oktober samma år landade den fransk-tyska asteroid-landaren Mascot, delvis driven av komponenter utvecklade av svenska Cobham Geilser, på asteroidens yta. Väl på ytan förflyttade den sig med hjälp av en inbyggd mobilitetsmekanism och samlade in data via fyra olika instrument – en kamera, en radiometer, en infraförd spektrometer samt en magnetometer. Mätdata skickades sedan upp till Hayabusa2, som vidarebefordrade den till forskarteamet i Japan.
När data analyserats var det dags för landaren att utföra sitt huvudsakliga uppdrag: att samla in material från Ryugu. Med hjälp av en så kallad impactor, en sorts slagkropp som slogs ned på asteroidens yta i en hastighet av 2km/s, skapades artificiella kratrar på Ryugu för att komma åt material beläget längre ned under ytan.
Efter lyckat uppdrag var det sedan dags för Hayabusa-2 att återvända den långa vägen hem till jorden. Rymdsonden lämnade Ryugus omloppsbana i december 2019 och ett år senare var den hemma igen. En kapsel med material från Ryugu separerades från Hayabusa2 och slungades ner mot jorden. Efter ett fall i hissnande elva meter per sekund landade den slutligen i Australien, söndagen den 6 december 2020, till jubel från såväl forskare som lokalbefolkning.
– Efter sex års rymdfärd landade en skattkista i australiska Woomera i morse. Den landade i perfekt skick. Hayabusa2 är hemma, sa uppdragets projektchef doktor Yuichi Tsuda vid den efterföljande presskonferensen.
Kapseln har genomgått en första undersökning och ska nu flygas till den japanska rymdorganisationen JAXA, där innehållet ska analyseras. Materialet som Hayabusa2 samlade in under asteroidens yta tros vara orört sedan universum bildades, vilket kan ge svar på en av vetenskapens största frågor: hur universum bildades.
– Större himlakroppar, som Jorden, genomgick omvälvande förändringar under bildandet. De värmdes upp och blev fasta, vilket förändrade kompositionen på ämnen på såväl ytan som innandömet. Men i små planeter och asteroider smälte inte dessa ämnen, och därför finns det skäl att tro att de finns kvar där, 4,6 miljarder år senare, säger Makoto Yoshikawa, projektchef för Hayabusa2.
Hälften av proverna från Ryugu delas mellan JAXA, NASA och andra internationella rymdorganisationer, medan den andra hälften sparas för framtida studier. Forskarna är särskilt nyfikna på huruvida proverna innehåller organisk materia av den typ som kunnat skapa liv på jorden.
– Vi vet fortfarande inte hur liv på jorden skapades. Men om vi skulle få möjlighet att studera och förstå den här typen av organisk materia från Ryugu, så kan de mycket väl vara samma ämnen som skapade liv på jorden, säger Makoto Yoshikawa.
Men, vad hände med Hayabusa2? Jo, den är redan på väg till nästa uppdrag, där fler asteroider ska studeras. Först ska rymdsonden emellertid befinna sig i omloppsbana runt solen i runt sex år, innan den når sin andra asteroid, 2001 CC21, i juli 2026. Hayabusa2 kommer dock inte att ha samma närkontakt som med Ruygu, men forskare hoppas att studierna ska ge dem större förståelse för hur de ska skydda jorden mot framtida asteroidkollisioner.
