Bloggen - Astronomi

Astronomer visar när östromersk kejsarinna dog

Astronomer vid Nagoyas universitet i Japan menar att de med hjälp av historiska kometobservationer kan visa att den östromerska kejsarinnan Irene Laskarina dog år 1240, vilket borde vara av stort intresse för medeltidshistoriker.
Komet fångad på bild av en medlen av Expedition 63 under tiden som den internationella rymdstationen befann sig i bana över Rom, i Italien.
NASA
´
Publicerad
2020-12-18
Dela artikel:

Historiskt källmaterial är inte alltid komplett ens för väldigt viktiga händelser, vilket kan skapa stora utmaningar för historiker. Ett exempel på en sådan fråga är när den östromerska kejsarinnan Irene Laskarina dog, vilket tidigare inte gått att säkerställa mer exakt än att det skedde någon gång mellan sommaren 1239 och sommaren 1241. Kejsarinnan var en mäktig person under en händelserik period i östra medelhavsområdet, och att kunna fastslå när hon dog är till stor hjälp för att kunna förstå varför händelseförloppet därefter blev som det blev.

Nu hävdar astronomer från Nagoyas universitet i Japan att de genom analyser av historiska kometobservationer kan visa att Irene Laskarina bör ha dött under sommaren år 1240. Den vetenskapliga artikeln går att läsa i sin helhet här.

I en skrift från den östromerske författaren Georgios Akropolites står att Irene Laskarina dog ”sex månader efter att kometen hade siktats”. Problemet är att det inte varit tydligt vad för komet han syftade på, förutom att den ska ha varit synlig i flera månader. I historiska källor från perioden 1239 – 1241 beskrivs nämligen två olika fenomen som diskuterats som möjliga kometer. Ett från den 3 juni 1239, och ett från den 31 januari 1240.

Astronomerna vid Nagoyas universitet menar att en närmare granskning av de historiska källorna, kombinerad med deras analys av atmosfäriska- och astronomiska förhållanden, visar att fenomenet år 1239 troligtvis inte var en komet, utan snarare en meteor eller bolid. Samtidigt stämmer fenomenet från januari år 1240 väl överens med kometen som beskrivs.  

Huvudkällan till fenomenet år 1239 kommer från den norditalienska staden Cremona, där det skrivs om ”En skäggig stjärna tillsammans med ett himmelskt föremål som en fackla, som hastigt färdades västerut”. Detta menar astronomerna inte låter som en komet, bland annat på grund av den höga hastigheten samt att den inte verkar finnas omnämnd i källor från andra platser. Det närmaste är en japansk skrift som beskriver ”spöklik dimma i himlen i nordväst” den 27 maj, men detta anser astronomerna inte är ett särskilt starkt belägg för att det rör sig om samma fenomen eller en komet.

Fenomenet som först observerades i januari 1240 finns å andra sidan beskrivet i flera källor från Europa och Asien. Den japanska krönikan Azuma Kagami nämner exempelvis att kometen den 1 februari sken lika starkt som planeten Venus. Astronomerna menar att dessa beskrivningar stämmer väl överens med den stora komet som var synlig i flera månader som Georgios Akropolities nämner. Irene Laskarina bör därmed ha dött cirka sex månader efter januari 1240, alltså under sommaren samma år.

Viktigt dödsdatum

Det fjärde korståget mellan år 1202 – 1204 slutade med att korsfarare från Västeuropa och Venedig erövrade Konstantinopel, huvudstad i det Östromerska riket (även kallat det Bysantinska riket), och satte en katolsk kejsare på tronen. De lyckades emellertid aldrig kontrollera hela Östrom, och det bildades flera utbrytarstater där en av dem hade Nicaea som huvudstad. Detta ”Kejsardömet Nicaea” grundades av östromersk aristokrati och hävdade sig vara det riktiga Östromerska riket. Efter över 50 år av konflikter och politisk manövrering lyckades Nicaea till slut ta kontroll över Konstantinopel år 1261.

Irene Laskarina var dotter till kejsare Teodor I Lascaris av Nicaea, och gifte sig år 1216 med Johannes III Vatatzes, som i och med detta blev härskare över Nicaea. Irene Laskarina var emellertid även hon mycket inflytelserik politiskt under sin livstid. I och med detta, samt att hennes dödsdatum behövs för att i sin tur säkerställa när den bulgariske härskaren Ivan Asan III samt Manuel Angelos av Epirus dog, är frågan om när hon dog av stort historiskt intresse.