Nobelpriset i fysik 2020 hero

Forskning kring svarta hål tilldelas år 2020 nobelpriset i fysik

Upptäckten att det i Vintergatans centrum finns ett supermassivt objekt tilldelades i år nobelpriset i fysik. Forskarna Reinhard Genzel and Andrea Ghez som gjorde upptäckten delar priset med Roger Penrose för den teoretiska beskrivningen att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin.
Nobelpriset i fysik 2020
EHT collaboration et al.
Publicerad
2020-10-06
Dela artikel:

År 2019 var ett stort år för rymdforskningen då nobelpriset i fysik gick till upptäckter som ledde till ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem. Dessutom gick 2019 års nobelpris i kemi till skaparna av litiumjonbatteriet, en teknik som idag lagrar energi på den internationella rymdstationen.

Att årets nobelpris i fysik även det skulle gå i rymdens tecken tycker vi på Rymdstyrelsen såklart är väldigt roligt.

- De upptäckter som ger årets nobelpris ger oss en förståelse av universum och vad som händer där ute, säger Eva Olsson som är ledamot i nobelkommittén för fysik till SVT.

Priset delas mellan en teoretisk upptäckt där Roger Penrose tilldelas priset för att år 1965 teoretiskt beskrivit att ett svart hål är en konsekvens av den allmänna relativitetsteorin. Den andra halvan av priset tilldelas en tysk och en amerikansk forskargrupp där Reinhard Genzel och Andrea Ghez tar emot priset. Forskargrupperna har genom experiment och observationer med teleskop i Chile och Hawaii kunnat hitta ett supermassivt objekt i Vintergatans centrum. Upptäckten bygger på den teoretiska grund Roger Penrose definierade på 1960-talet. Objektet i Vintergatans mitt har en massa motsvarande miljarder solar men det är inte helt säkert att det är ett svart hål

- Vi håller fortfarande på att lära oss och vill därför hålla dörren lite på glänt, säger Eva Olsson till SVT men tillägger att ”objektet” med största sannolikhet är just ett svart hål.

Det har varit ett par bra år för forskningen kring svarta hål. År 2015 tilldelades nobelpriset i fysikforskare som lyckats fånga upp och bevisa förekomsten av gravitationsvågor Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-observatoriet (Laser Interferometer Gravitational-wave Observatory) i USA. Förra året, 2019, kunde samma observatorium fånga upp vågorna efter universums största kollision hittills, en kollision mellan två enorma svarta hål där chockvågen färdats 150 miljarder biljoner kilometer.

Samma år, 2019, kunde en grupp på över 300 forskare visa världens första bild av ett svart hål som tagits av Event Horizon Telescope, EHT, ett internationellt nätverk av radioteleskop som länkar samman teleskop i hela världen så de tillsammans fungerar som ett jättelikt teleskop, lika stort som jorden. Bilden visar en ring av ljus som omgärdar ett svart hål i hjärtat av galaxen Messier 87, en jättegalax cirka 55 miljoner ljusår från jorden.

- Vi har sett det vi inte trodde gick att se, sade Dr. Shep Doeleman, astronom vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics vid publikationen av bilden.

Svarta hål är astronomiska objekt där extrema mängder materia är samlat på små områden. När så mycket materia samlas på samma plats blir den sammanslagna gravitationskraften så stark att det blir en evig fälla. Ekvationerna kring svarta hål kommer från Einsteins allmänna relativitetsteori. Enligt teorin påverkar de omgivningen genom att bland annat förvrida tid och rum. Att studera dem ger oss en större förståelse av universum, livet och allting.

Läs mer om fysikpriset här

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen