Bloggen - Bemannad rymdfart

Svensk lungforskning på astronauter snart klar

Den svenska studien Airway Monitoring undersöker lunghälsan hos elva astronauter på rymdstationen. Detta görs för att ge oss viktig kunskap inför framtida resor till månen och senare Mars. De sista testerna håller just nu på att avslutas för att sedan analyseras och ett resultat presenteras under nästa år.
Svensk lungforskning på astronauter snart klar
Lars Karlsson (till vänster) instruerar astronauten Anne McClain som utför tester med sänkt tryck i tryckkammare vid Nasa i Houston inför resan till ISS.
´
Publicerad
2019-07-03
Dela artikel:

Under rymdmissioner utsätts astronauter för en ökad risk att andas in fler partiklar än de gör på jorden. Eftersom de lever i tyngdlöshet faller inte partiklar, damm och klädfibrer ner till golvet och bli till dammråttor, som på jorden. Partiklarna svävar istället omkring i luften de andas, något som kan leda till luftvägsinflammation. För att studera detta startade forskningsprojektet Airway Monitoring 2010 som är ett initiativ av Karolinska Institutet under ledning av forskaren Lars Karlsson. 

Nu har projektet pågått i tio år och testfasen ska strax avslutas. För två veckor sedan gjordes de sista testerna med två astronauter på ISS. Då har man testat totalt 11 astronauter från Europa, Japan och USA. Varje astronaut andas i en specialdesignad maskin minst 90 gånger innan sin rymdresa och minst 40 gånger ombord ISS.

- Att leda den här studien har hittills varit väldigt spännande och utmanande, säger Lars Karlsson, forskare på Karolinska Institutet. Det här försöket är det första i historien där man undersöker astronauterna vid sänkt tryck på ISS. I och med det har det inneburit en hel del arbete för att övertyga Nasa om att försöket är säkert för astronauterna och att få till en organisation kring försöken vid sänkt tryck.

Med en ultrakänslig gas-analysator undersöks luften som astronauterna andas ut. Den mäter nivån av kvävemonoxid i astronauternas lungor. Lägre nivåer är normala och hjälper till att reglera blodflödet, medan högre nivåer av kvävemonoxid kan tyda på astma eller luftvägsinflammation orsakad av yttre faktorer.

Nasa

Man gör minst tre testomgångar per astronaut inför rymdresan, så det har inneburit många besök på Nasa för Lars Karlsson och hans team. Vid testerna ombord på ISS har försöken övervakats via ett kontrollcenter i danska Odense med direkt videolänk till rymdstationen. Då instruerar och övervakar de försöken via videoskärmar och har direktkontakt med astronauterna som kan ställa frågor till forskningsteamet.

- Alla våra försökspersoner har varit otroligt duktiga och ambitiösa och verkligen ansträngt sig för att vi ska få så bara data som möjligt, säger Lars Karlsson.

I framtiden hoppas Lars och hans team på att forskningsprojektet leder till att alla astronauter ska kunna mäta sin lunghälsa för att se om lungorna påverkas av vistelsen i tyngdlösheten. Man hoppas även på att studien ska leda till bättre diagnostik och behandling av människor på jorden som lider av astma.

Nu återstår det stora arbetet med att sammanställa all data och göra mängder av beräkningar, avancerade kalibreringar och modelleringar. Man hoppas kunna presentera resultaten någon gång under nästa år.

Därefter finns en förhoppning om en fortsättning av projektet där de kan undersöka om samma typ av tester kan användas även vid en Mars-resa och på en eventuell Mars-bas. På framtida resor till månen och Mars kommer metodiken vara extra viktig då risken är stor att besättningen utsätts för det damm som finns på himlakropparna. Vid månfärderna som startade för 50 år sedan hade man stora problem med måndamm, både för maskinerna och för att det kom in i månlandaren via astronauternas dräkter efter månpromenaderna. 

En av de deltagande astronauterna är Anne McClain. I den här filmen, gjord av Nasa, berättar hon mer om hur testerna går till.