Hero Image

Hur skyddar vi oss mot rymdväder?

Historien har visat att jorden kan vara relativt sårbar mot effekterna av rymdväder. Ju mer beroende av teknologi och elektricitet vi blir, desto med sårbara blir vi. Men finns det något sätt vi kan förbereda oss för och skydda oss mot rymdväder?
Nasa
Den amerikanska satelliten ACE hjälper oss att bevaka rymdväder.
Publicerad
2019-03-06

Kristoffer Hultgren, som arbetar som samordnare för rymdfrågor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, svarar på våra frågor.

Hur bevakas rymdväder, så som solstormar?
Rymdväder bevakas främst via satelliter. Ett exempel är den amerikanska satelliten ACE, Advanced Composition Explorer, som bland annat mäter solvindens hastighet, täthet och magnetfältets riktning när den passerar satelliten. Genom denna information kan en geomagnetisk storm förutsägas omkring en halvtimme innan den inträffar.

Mätdata från satelliten samlas in av det amerikanska väderorganet NOAA i USA och kan sedan hämtas hem av olika varningscenter för rymdväder. De data som då har inhämtats gör det möjligt för varje center att kunna göra egna prognoser.

Hur jobbar MSB med bevakning av rymdväder?
MSB har en rymdsamordningsfunktion som kontinuerligt övervakar situationen i rymden. MSB får även prognoser och varningar om kommande och aktiva solstormar från engelska Met Office via SMHI. Det senare är en tjänst som MSB och Svenska kraftnät finansierar. I överenskommelsen ingår även att SMHI ska få ut denna information till ett antal övriga myndigheter och organisationer som skulle kunna påverkas av solstormar.

Om solstormar bryter ut av kraftigare magnitud (4 eller högre) har MSBs beredskapsfunktion även i uppgift att följa upp att aktuella myndigheter och organisationer har nåtts av varningen, att inhämta deras bedömning av situationen samt information om planerade åtgärder. MSB rapporterar även händelsen till handläggare vid Justitiedepartementet.

Hur ofta drabbas vi av störningar orsakade av rymdväder?
Solens aktivitet kan följas genom antalet solfläckar på solens yta – där högre antal solfläckar indikerar en ökad aktivitet. Antalet solfläckar varierar cykliskt med en periodicitet på 9-14 år och med ett medelvärde på cirka 11 år. Det senaste maximat inträffade år 2014 och vi upplever just nu, år 2019, ett solfläcksminimum. Solstormar har sitt ursprung ur solfläckar och därför uppstår fler solstormar kring solfläcksmaximum. Nästa solcykel förväntas kulminera kring år 2024.

Kan man skydda sig mot rymdväders-störningar?
I hemmet märker man oftast inte av en normalkraftig solstorm. Det är främst de extrema man kan oroa sig för, men en sådan har ännu inte har inträffat i modern tid. Det man i allmänhet kan göra för att skydda sig mot effekterna av en extrem solstorm är att se till att man klarar ett längre strömavbrott, med alla de konsekvenser som det medför. Normalt sett kan man säga att mindre störningar i kommunikation med satelliter förekommer någon eller några gånger per år och problem för elnätet uppträder någon gång per 10-20 år.

Källa: Kristoffer Hultgren, rymdsamordnare MSB

Rymdbloggen