Hero Image

Vulkanutbrottet som fick Mars att luta

Bilden illustrerar hur Mars förmodligen såg ur för cirka fyra miljarder år sedan, innan vulkanutbrottet.
NASA/JPL-Caltech.
Bilden illustrerar hur Mars förmodligen såg ur för cirka fyra miljarder år sedan, innan vulkanutbrottet.
Publicerad
2016-03-14
Uppdaterad
2018-03-15
Dela artikel:

Ett kraftigt vulkanutbrott på Mars för cirka tre miljarder år sedan fick hela planeten att luta. En dramatisk händelse som vi aldrig sett tidigare i vårt solsystem. Men skulle något liknande kunna hända här på jorden? Vi tog reda på svaret.


Det var Mars vulkan Tharsis, den största vulkanen i solsystemet, som fick ett så kraftigt utbrott att den röda planeten ändrade lutning. På grund av den enorma massan som sattes i rörelse roterade hela Mars yttre skikt, dess skorpa och mantel, runt planetens kärna. Utbrottet fick planetens lutning att ändras med mellan 20 och 25 grader, till den position den har idag.


Den här upptäckten ändrar vår syn på Mars under dess första miljarder år, i en tid då liv kan ha uppstått och besvarar följande frågor: vi vet varför floder har bildats där de observerats idag, vi vet varför underjordiska reservoarer av is ligger så långt från Mars poler och varför Tharsis idag ligger vid Mars ekvator.


För att få veta mer om fenomenet kontaktade vi Börje Dahrén som är Fil.Dr. mineralogi, petrologi och tektonik och informatör vid Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet.


- Vad jag vet så har det här inte hänt någon annanstans. Dock är Mars den enda planet vi studerat tillräckligt noggrant för att hitta sådana här tecken. Jag utgår ifrån att Venus och någon av Jupiters månar möjligen skulle kunnat ha haft någon liknande process, men vi har helt enkelt inte tillgång till samma mätningar från de planeterna/himlakropparna. 


Att ett vulkanutbrott tippar en hel planet kan låta skrämmande. Om en liknande händelse skulle ske på jorden skulle Sverige hamna någonstans runt Medelhavets breddgrad. Men hur sannolikt är det?


- Även på jorden har det bildats massiva flodbasalter och stora bergskedjor till följd av vulkanutbrott, men här kan vi inte få samma påverkan som av Tharsis på Mars. Det är av flera anledningar:


Erosion. På jorden har vi en kraftig erosion. Stora anomalier (bergskedjor och magmatiska provinser) nöts ner, på grund av gravitationen och vattnets kretslopp. Tyngden av dessa stora anomalier omfördelas alltså.


Plattektonik. Vi har redan en ständig rörelse i det yttre skiktet på vår planet. Alla plattor åker omkring, och tyngden av jordskorpan omfördelas, samtidigt som nya geologiska formationer bildas och gamla bryts ned. På Mars resulterade den rubbade jämvikten bara i att en ny jämvikt nåddes, och därefter stannade rörelsen upp. På jorden fortsätter rörelserna oavbrutet (i alla fall i några miljarder år till!). 


Isostasi. Jordens mantel (lagret mellan jordens kärna och skorpa) består av varmt och mjukt berg. När en stor tyngd bildas på jordytan så kompenseras den tyngden genom att den underliggande manteln ”glider undan”, och den nya tyngden "sjunker ned” i manteln. Det är vad som hände när vi hade inlandsisen i norra Europa. Jordskorpan trycktes då ned för att kompensera för isens tyngd, och idag är vi fortfarande på väg uppåt efter att isen har försvunnit. 


Den här upptäckten har gjorts av ett franskt forskarteam och ändrar vår uppfattning om Mars och dess yta. Från och med nu måste man beakta den nya geografin när man studerar Mars för att leta efter spår av liv eller oceaner.

En illustration över Mars nya lutning.
En illustration över Mars nya lutning.

 



Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen