Hero Image

Bättre pollenprognoser med Copernicus – i natt lyfter andra satelliten

Satelliten Sentinell-2A står redo för uppsändning på en rymdbas i Kourou i Franska Guyana.
ESA–M. Pedoussaut
Satelliten Sentinell-2A står redo för uppsändning på en rymdbas i Kourou i Franska Guyana.
Publicerad
2015-06-22
Uppdaterad
2018-03-15
Dela artikel:

I natt ska den europeiska miljösatelliten Sentinel-2A skickas upp från Kourou i Franska Guyana. Satelliten är en del av Copernicus - det europeiska miljöövervakningsprogrammet som ska kartlägga de globala klimatproblemen.


Exakt klockan 03.51.58 svensk tid i natt. Då ska den andra Sentinel-satelliten i ordningen skickas upp i rymden. Om allt går som det ska vill säga. Uppsändningen visas live här.


Sentinel-2A ska ge oss ny information om landmiljö, skogsbruk, jordbruk och andra viktiga miljöer. Data från satelliten ska göra det lättare att till exempel upptäcka stora jordskred eller andra naturkatastrofer som kan bli potentiella hot mot oss människor. När något händer, ska data från Sentinel-2A hjälpa oss att lättare kunna förutsäga vilka humanitära behov som kan uppstå. Sentinel-satelliterna ska arbeta i par. Systersatelliten Sentinel-2B sänds upp under 2016. Ett annat konkret exempel är övervakning över miljön i Östersjöregionen. Här kommer myndigheter, men också forskare och andra användare, att kunna se exempelvis oljeutsläpp eller föroreningar.


– Med Sentinel-2 får vi tillgång till en helt annan mängd information än tidigare, tack vare att satelliten ”besöker” varje plats på jorden så många gånger under ett år. Med Sentinel-2A ska vi få data över hela jorden var tionde dag och när Sentinel-2B också skickas iväg får vi en hel täckning av jorden var femte dag, berättar Karin Holmqvist på Rymdstyrelsen. Hon är på plats i Kourou vid uppsändningen den 23e juni.


Sentinel-2A ska ge oss ny och viktig information om miljön. Till exempel kan information från Sentinel-2 konkret förbättra vanliga människors vardag genom bättre pollenprognoser.


– Med hjälp av ny satellitdata blir det dessutom lättare att följa lövsprickningen över landet och därmed få mer tillförlitliga pollenprognoser, säger Göran Boberg, som är chef för fjärranalysarbetet på Rymdstyrelsen.


Sentinell ska studera jorden och vår miljö från rymden.
Sentinell ska studera jorden och vår miljö från rymden.

 




Utmaning att lagra den oerhörda datamängden
Sentinell samlar in oerhörda mängder information, så en stor utmaning är den enorma lagringskapacitet som krävs för all data som Sentinel-satelliterna kommer att samla in. Enbart data som Sentinel-1A skickat hem sedan tidigare i våras är mer omfattande än alla tidigare ESA-missioner sammantaget. Lösningen kommer troligen att bli ett system med så kallad cloud-computing där vi i Sverige kommer att lagra den data som har beröring med Sverige.


Bakgrund
Svenska forskare och myndigheter har under flera år använt satellitdata från kommersiella satelliter för att studera frågor som har med klimat och miljö att göra. Problemet är att mycket av det som händer i miljön är nytt och att det därmed inte finns några historiska data att luta sig mot. Kontinuerlig datainsamling från Sentinel-satelliterna ökar kraftigt möjligheterna att följa upp konsekvenserna av klimatförändringar.


Den globala klimatförändringen innebär att skog, djur och växtliv påverkas också i Sverige: utbredningen av arter förändras, skogsgränsen flyttas och insektsangrepp ser annorlunda ut jämfört med hur det varit tidigare. Med hjälp av data från Sentinel-2 blir det möjligt att regelbundet följa dessa förändringar och genom detta snabbare se hur man kan behöva agera.

Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen