Rymdkanalen har tidigare rapporterat från flera studentprojekt som genomförs på Esrange i Kiruna där experiment skickas upp med ballong eller raket, genom det så kallade REXUS/BEXUS-programmet. Nu är nya experiment på gång. Ett av dem heter SCRAP och genomförs av ett gäng studenter på KTH i Stockholm. Vi blev nyfikna och bad teamledaren, Hannah Lindberg, berätta mer om projektet.
Vad är SCRAP?
- SCRAP står för Scattering of Radar waves on Aerosols in Plasmas och är ett raketexperiment för universitetsstudenter och en del av REXUS/BEXUS programmet.
Målet med vårt experiment, som kommer att skjutas upp våren 2015, är att studera teorier om polarmesosfäriska sommarekon. Polarmesosfäriska sommarekon är i stort sett radarekon (dvs. radiovågorna studsar tillbaka) vilka förekommer högt upp i atmosfären vid ungefär 80 - 90 kilometers höjd (i "mesosfären"). Fenomenet beror på små partiklar av bland annat is som bildas under de kallaste förhållanden i den här delen av atmosfären, detta är även orsaken till nattlysande moln.
Plasma förekommer naturligt i mesosfären. När det finns små partiklar (aerosoler) i plasmamolnet så kommer elektronerna i plasmat att söka sig till dessa och "ladda" partiklarna. Detta gör att elektrondensiteten varierar kraftigt mellan de områden där partiklarna befinner sig och utrymmet emellan. Dessa densitetsfluktuationer går att betrakta med radar och gör att man kan "se" partikelmolnet. Exakt hur dessa aerosoler påverkar elektrondensiteten, är inte helt känt ännu men det finns teorier och det är ett aktivt forskningsområde.
Bild: Nyligen var hela SCRAP-gänget på träningsläger uppe på Esrange i Kiruna. Källa: REXUS SCRAP Experiment.
Vart i arbetet ligger ni just nu?
I nuläget gör vi tester för att fastställa metoden vi tänker använda för att sprida ut partiklarna. När vi valt metoden kommer vi att börja tillverka den slutgiltiga designen av våra s.k. ”fritt flygande enheter”. De övriga elektriska och optiska komponenterna har vi redan hyfsat klart för oss hur vi vill tillverka och programmera (kamera, GPS, spektrometer, fallskärm) och bäraren av våra enheter, "Raketmodulen", räknar vi med att ärva från det tidigare KTH laget "ISAAC".
Bild: Spridning av kopparpartiklar med krutmetoden. Källa: REXUS SCRAP Experiment.
REXUS står för Rocket Experiments for University Students. Raketen kan ta ungefär 30 kilo experimentutrustning till 100 kilometers höjd – den höjd som man brukar definiera som atmosfärens gräns och där rymden börjar. Hela flygningen tar ungefär sju minuter. Experimentmodulen landar sedan med fallskärm.
Läs gärna mer och följ arbetet med SCRAP på deras blogg.
Vill du läsa mer om REXUS/BEXUS programmet kan du göra det här
