Satellitdata till stöd för global miljöövervakning och säkerhet
Storskaliga miljöproblem kräver nya övervakningsmetoder. Jordens miljöproblem är idag ofta storskaliga och gränsöverskridande. Därför måste världens länder allt oftare samverka för att lösa miljöfrågor med hjälp av internationella överenskommelser, till exempel om att begränsa människans påverkan på klimatet. Det är dock svårt att ingå nya, mera långtgående överenskommelser för att minska miljöpåverkan om det inte finns pålitliga metoder för att mäta och kontrollera miljötillståndet. Och det kan vara mycket svårt att se till att miljöavtalen efterlevs.
Detta gör jordobservation från satellit till en särskilt intressant metod för att beskriva den globala miljön, mäta miljötillståndet och kontinuerligt följa och analysera miljöförändringar. Fjärranalys har den stora fördelen att mätningar över hela jorden är jämförbara och att de berörda länderna inte har möjlighet att förbjuda mätningarna eller manipulera resultaten.
Copernicus
Europeiska kommissionen har tillsammans med ett antal europeiska rymdorganisationer, däribland den svenska Rymdstyrelsen, tagit ett initiativ som går under benämningen Copernicus efter den berömda astronomen. Copernicus är ett jordobservationsprogram för insamling, förmedling och utnyttjande av miljöinformation i form av användaranpassade tjänster. Fjärranalys från satellit är en bärande del av Copernicus. Målet med Copernicus är att stödja Europas miljö- och säkerhetsarbete genom att tillhandahålla aktuell, användaranpassad information av hög kvalitet. Copernicus vill visa hur information från jordobservationssatelliter tillsammans med andra data kan komma till nytta i detta sammanhang. Inom Copernicus sammanförs användarna av miljöinformation med producenterna av data så att tillgången på viktiga data på ett bättre sätt än tidigare kan möta efterfrågan med rätt information vid rätt tillfälle.
Myndighetssamverkan Copernicus
Inom Copernicus betonas vikten av att fånga upp och tillgodose användarbehoven. Sverige har därför gått in för att undersöka de nationella behoven så att de kan föras fram samlat och väl underbyggt i det europeiska Copernicus-arbetet Myndighetssamverkan Copernicus. En rad svenska myndigheter samarbetar därför runt Copernicus. Allt eftersom Copernicus utvecklas ökar kraven på bra fungerande nationell samordning mellan dem som ska genomföra och dra nytta av programmet. En god samverkan mellan myndigheterna leder också till att Sverige kan ha en bredare representation i olika kommittéer, att satellitdata används mer effektivt och att det samhällsekonomiska utbytet av rymdverksamheten ökar.
Läs mer om Myndighetssamverkan här
Det finns en mängd olika tillämpningsområden av satellitdata. Svenska myndigheter inom Myndighetssamverkan Copernicus använder data för att bland annat styra isbrytare, jaga granbarkborrar, mäta rörelser i marken, övervaka den svenska marina miljön och få en överblick när katastrofer som skogsbränder eller översvämningar inträffar. Nedan följer sammanlagt fem filmer där Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI, Havs och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Sjöfartsverket visar på hur de använder sig av data från rymden i sitt arbete.