Bakgrund och syfte

Den nationella uppföljningen av naturvårdshänsyn i skogsbruket behöver kompletteras främst för att ge svar på i vilken utsträckning lämnad hänsyn försvinner efter ett antal år och för att få bra data på skyddszoners bredd mot t ex vattendrag. En fördel med satellitbildstolkning är att den är landskapstäckande och att det är ett sätt att kontinuerligt få data på regional och lokal nivå. Satellitdata kan inte kartera enskilda träd som lämnas på hyggen men har stor potential att kartera mönster vid avverkningen. Projektet syftade till att anpassa och utveckla satellitkarteringsmetoder för att avgränsa potentiella objekt/ytor där hänsyn har lämnats. Syftet var också att utveckla indikatorer som kan användas för att följa biologisk mångfald inom miljömålsarbetet och den regionala miljöövervakningen. Skogsstyrelsen genomför redan idag årliga karteringar av hyggen från satellitbilder. Detta arbete syftar främst till att kartera avverkningar som inte anmälts enligt skogsvårdslagens krav. De karteringsmetoder som utvecklas inom projektet förväntas kunna införlivas i denna operativa verksamhet. Projektet genomfördes gemensamt av Skogsstyrelsen, tre länsstyrelser och Metria Geoanalys.

Genomförande

Testområdena för studien var förlagda till Norrbottens, Östergötlands och Skåne län. Karteringen baserades på multitemporala SPOT-bilder från det nationella satellitdataarkivet Saccess. Metoden bygger på klassning i flera olika steg av segmenterade satellitbilder från olika år. En grov hyggesavgränsning tas fram och följs av en finare klassning som är baserad på hur mycket hyggesytorna har förändrats över tiden och hur mycket vegetation som finns kvar efter avverkning. Som bedömningsgrund ligger graden av förändring, olika spektrala egenskaper hos satellitbildernas våglängdsband samt hur skrovliga ytorna är. En vidare analys för att förtydliga huruvida en skyddszon mot sjöar och vattendrag har lämnats har gjorts i avsnitt om 10 meter inom ett avstånd på 50 meter. För att utvärdera karteringsresultatet gjorde Skogstyrelsens regionala kontor fältkontroller. Projektet utgick från de befintliga metoder som tagits fram inom projektet ”Övervakning av skogscertifiering”
(Rymdstyrelsens dnr 196/08). Metoderna baserades på förändringsanalys, segmentering och objektsbaserad klassning.

Resultat

Projektet har tagit fram en satellitbaserad metod att visa omfattningen av trädgrupper och kantzoner mot vattenmiljöer som har lämnats vid slutavverkning av skog. Metoden kan också användas för att visa hur stor del av de kvarlämnade träden som står kvar även fyra år efter slutavverkning. Karteringsnoggrannheten för metoden ligger runt 75 procent för både historiska och nyare hyggen. Kala ytor karterades generellt sett med högre noggrannhet än ytor med trädgrupper. Från karteringsresultatet föreslås indikatorer för miljöövervakning och uppföljning av ett miljökvalitetsmålen Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, och Ett rikt växt- och djurliv. Efter att metodiken kalibrerats genom ett utökat antal fältkontroller och statistiskt stabila omräkningstal på så sätt tagits fram bedömer vi att metoden kommer att fungera tillförlitligt i full skala. Vi föreslår att analysen genomförs utanför Enforma antingen av Skogsstyrelsens specialister eller genom att tjänsten köps utifrån. Vår bedömning är att detta är det mest kostnadseffektiva. Om metoden ska användas i full skala i hela landet så föreslår vi att en tredjedel av landet analyseras varje år (ca 70 satellitscener). Efter tre år så sammanställs resultatet till ett treårsmedelvärde.