Bloggen - Bemannad rymdfart

En dag på den internationella rymdstationen

Totalt har över 270 astronauter från 21 olika länder bott och arbetat på den internationella rymdstationen ISS. Men att leva med begränsade resurser 400 km från jorden har sina utmaningar. Hur gör man vardagliga saker som att äta, sova och gå på toaletten i tyngdlöshet?

Den danska astronauten ombord på den internationella rymdstationen år 2015.

Ämnen:

Publicerad

2024-01-24

Dela artikel:

Den internationella rymdstationen ISS har varit konstant bemannad sedan år 2000 och har blivit en symbol för fredligt internationellt samarbete. Rymdstationen är inte bara en plats för experiment inom forskning och teknik. Ett av de viktigaste studieobjekten är kroppen och hur den påverkas i rymdmiljö fysiskt, mentalt och på lång sikt. Astronauternas liv på rymdstationen lär oss om hur vi kan leva mer hållbart på jorden och ger värdefull kunskap inför längre resor till månen och Mars.

Men hur är det att leva på en rymdstation? Astronauternas hem far fram i en hastighet på 28 000 kilometer i timmen i jordens omloppsbana. Vad som är en dag är inte längre självklart. Det tar cirka 90 minuter för rymdstationen att färdas ett varv runt jorden vilket gör att besättningen ser i genomsnitt 16 soluppgångar och solnedgångar varje dygn. För att astronauterna inte ska uppleva en konstant jetlag och få sin inbyggda “cirkadiska” dygnrytm ur spel, lever de enligt fasta scheman och den 24 timmars rytm som vi har på jorden.

Den internationella rymdstationen har en boyta på 388 kubikmeter, vilket ungefär motsvarar ett hus med sex sovrum. Det bor vanligtvis minst sju personer på stationen samtidigt. Vissa astronauter har befunnit sig på rymdstationen i upp till ett år, medan andra har kortare uppdrag på två veckor. Oavsett är det viktigt att prioritera de mänskliga behoven som sömn, kost, träning och hygien.

Utsikt från den internationella rymdstationen när den passerar över Kalifornien och Sydamerikas västkust. Videons visas 12 gånger snabbare än den verkliga hastigheten. Källa: ESA

Så sover en astronaut

Att leva i mikrogravitation med en artificiell dag-natt-cykel kan påverka astronauternas dygnsrytm och sömnmönster. Sömnen är viktig för astronauternas hälsa och kognitiva prestationsförmåga. Den första tiden handlar främst om att acklimatisera sig. Det tar lite tid för kroppen att vänja sig vid mikrogravitation. I början är det vanligt att sova sämre och 30–40 procent av astronauterna upplever även desorientering och illamående när de anländer.

Besättningen har varsin hytt som är ungefär lika stor som en duschkabin där de sover och kan vila i avskildhet. Astronauterna går ofta och lägger sig vid 21.30-tiden. För att inte flyta i väg sover de i sovsäckar som spänns fast i väggen eller taket. Sovsäckarna har hål för armarna för att hålla astronauterna på plats. Det gör även att de kan använda armarna till att annat när de vilar, som att skriva, titta på film eller läsa en bok.

Utan gravitation finns inget behov av en kudde att vila huvudet på. Många använder däremot sovmask och öronproppar för att förbättra sömnen. På rymdstationen är det nämligen ett konstant ljud från fläktar och luftfilter. Många astronauter beskriver upplevelsen som att vara inuti en stor dammsugare, men att man vänjer sig vid ljudet. Och det finns fördelar med att välja en sovplats nära en fläkt. Eftersom varm luft inte stiger i rymden kan dålig ventilation göra att astronauterna hamnar i en bubbla av sin egen utandade koldioxid och vaknar med bultande huvudvärk eller i värsta fall syrebrist.

På rymdstationen testas flera metoder för att sova bättre under de speciella omständigheterna. Marcus Wandt deltar i experimentet Sleep in orbit. En enhet i örat mäter hans hjärnaktivitet under sömnen med hjälp av elektroencefalografi, så kallad EEG. NASA-forskare har tidigare även använt enheter, som aktigrafi, för att bedöma och förbättra sömn och vakenhet genom att registrera hur astronauterna rör sig och hur mycket omgivande ljus som finns runt dem. På rymdstationen används även ett nytt LED-belysningssystem som efterliknar det naturliga ljuset på jorden. Belysningen hjälper till att anpassa astronautens dygnsrytm och förbättra sömn, vakenhet och prestation.

Under sömnen på rymdstationen är det inte ovanligt med drömmar om viktlöshet. Om astronauterna ”rörs om” och byter position i sömnen tenderar de även att anta en fosterliknande ställning. Kanske är det ett spår av de viktlösa månader som varje växande embryo tillbringar flytande i sin mammas mage?

Besättningen får vanligtvis åtta timmars sömn innan de vaknar av ett alarm vid 6-tiden på morgonen.

Sova på ISS — En sovplats i den europeiska Columbus-modulen på den internationella rymdstationen. I mitten tittar den tyske astronauten Alexander Gerst ut från sin sovplats. Till höger ligger den danske astronauten Andreas Mogensen och sover.

Gå på toaletten i rymden

Det finns tre toaletter ombord på rymdstationen. För att gå på toaletten måste astronauterna först fästa sig i toalettsitsen som är utrustad med spärrbyglar för att säkerställa en bra tätning. Toaletten är designad för att kunna användas i 20 minuter per person och dag. Man kan bajsa mellan 20 och 30 gånger innan toaletten behöver tömmas. Den övre delen av behållaren är gjord av kol för att motverka lukt och i stället för vattenspolning används en fläkt med vakuumsug för att samla upp avfallet. Fast avfall vakuumtorkas, trycks ihop och förvaras i en lufttät behållare som när den är full placeras i en fraktfarkost. Avföring är en av få saker som inte återvinns på rymdstationen. Det skickas i stället ned mot jorden för att brinna upp i atmosfären.

På toaletten har varje besättningsmedlem sin personliga urinslang som består av en uppsamlingstratt med ett vakuumrör. Ungefär 90 procent av alla vattenbaserade vätskor återvinns på rymdstationen - inklusive svett, kondens och urin som renas till dricksvatten.

”På rymdstationen är dagens kaffe även morgondagens kaffe!”, sa den svensk-amerikanska NASA-astronauten Jessica Meir i en intervju med NASA.

Många astronauter har svårt att vänja sig vid toaletten. Förutom själva enheten måste de vänja sig vid det oroande faktum att deras tarmar flyter inne i kroppen – precis som allt annat ombord.

Hur går man på toaletten i rymden — Gå på toaletten i rymden

Badrumsbestyr i rymden

Många astronauter har sitt personliga hygienkit där de själva valt produkter som de vill ta med. Men att göra helt vanliga saker som att raka sig, borsta tänderna eller tvätta sig är en annorlunda upplevelse utan gravitation. Ytor på rymdstationen kläs ofta med kardborreband för att hålla föremål, som badrumsartiklar, på plats. Varje vattendroppe räknas – och riskerar att sväva i väg om den släpps lös. Det är nödvändigt att återvinna vatten i rymden, eftersom vatten är tungt och kostsamt att frakta upp.

ESA-astronauten Samantha Cristoforetti visar hur badrummet ser ut och hur astronauterna håller sig rena i rymden.

Det finns varken dusch eller tvättmaskin på den internationella rymdstationen. Astronauterna byter kläder så sällan som möjligt och använder ofta samma kläder flera dagar i rad eftersom det varken finns så mycket förvaringsutrymme eller möjlighet att tvätta kläder på rymdstationen. Ofta kan de bära kortärmade tröjor eftersom temperaturen ombord är 22-23 grader. Marcus Wandt och hans kollegor fick noggranna listor på vilka ombyten de skulle ha med sig i rymden och hur länge de ska använda varje plagg.

För att tvätta sig använder astronauterna fuktiga handdukar med tvål till kroppen och desinficerande våtservetter till händerna. Håret rengörs med ett schampo som är utvecklat för sjukhuspatienter som inte kan duscha. Schampot behöver inte sköljas ur, utan gnuggas i stället in med en handduk. Tandborstning liknar hur vi gör på jorden. Men utan vaskar eller rinnande vatten, sväljer de tandkrämen eller spottar ut den i en handduk.

Många astronauter föredrar att undvika rakning under sin rymdresa, men det är möjligt även om det gäller att vara försiktig. Vid våtrakning håller ytspänningen i regel fast vatten och rakkräm i astronautens ansikte för att sedan fastna med skäggstubb på rakbladet. Rakhyveln torkas på en handduk som rullas ihop för att förhindra att resterna sprider ut sig. Det går även att använda en rakapparat, även om det måste göras bredvid en sugfläkt för att säkerställa att hårstråna inte flyter i väg.

En ESA-astronaut gör sig i ordning för natten.

Att äta och laga mat på rymdstationen

Rymdmaten har avsevärt förbättrats i smak och variation sedan Apollo-uppdragen. Idag får astronauterna själva vara med och bestämma vilken mat de ska äta. De äter samma typ av rätter som vi gör på jorden, men eftersom mikrogravitation dämpar smaklökarna, så är kryddig mat vanligtvis en besättningsfavorit. Efter några dagar i rymden brukar kroppens smaklökar dock återgå till sitt normalläge. Marcus Wandt fick testa 150 rätter innan han reste till ISS för att bland dessa hitta sina favoriter. En favorit var mexikansk kyckling med tortilla.

Det finns inget kylskåp på rymdstationen, så all mat måste vara preparerad för att hålla. Måltiderna är noga utformade för att ge astronauterna de näringsämnen de behöver. I dagsläget förbereds all mat på marken och levereras färdigpackad till rymdstationen. Maten behandlas mot bakterier, torkas och packas i speciella påsar innan den skickas upp. Det är viktigt att maten har lång hållbarhet och inte smular. Små matbitar som svävar runt inne på stationen skulle riskera att fastna i viktig utrustning och ställa till besvär.

Astronauterna förbereder måltiderna genom att antingen tillsätta vatten till den torkade maten eller genom att värma färdiglagade rätter i ett värmeskåp. Kryddor, salt och peppar paketeras i flytande form för att inte sprida ut sig i hela luften. Medan all smaksatt dryck paketeras som pulver och blir till allt ifrån kaffe till juice genom att tillsätta vatten på rymdstationen. Dryck och soppa serveras i plastpåsar och sippas med sugrör. Med lite försiktighet kan fastare rätter ätas med kniv och gaffel, ofta direkt ur matförpackningen. För att inte förpackningar och bestick ska sväva i väg säkras de på bordet med kardborreband och magneter. Och för att inte astronauterna själva ska sväva i väg behöver de sätta fast sina fötter under matbordet. Efter måltiderna rengör astronauterna matredskap och brickor med fuktiga desinficerande handdukar, eftersom det inte finns någon diskmaskin.

Några gånger per år får rymdstationen leveranser av färsk frukt och grönsaker. Större tillgång till färska råvaror och ökade möjligheter att laga mat direkt i rymden, skulle vara en stor fördel för framtida besättningar. Det har gjorts olika experiment med alltifrån odling till matlagning och framställning av proteiner direkt på rymdstationen. För längre rymdresor kommer det att vara en nödvändighet för att säkra näringsbehovet. En studie visar bland annat att sallad odlad i rymden kan hjälpa astronauter att undvika benförlust ( Rymdsallad kan hjälpa astronauter att undvika benförlust - Rymdstyrelsen) Att odla växter skulle även hjälpa till att förbättra miljön och rena luften.

Andreas Mogensen gör chokladpudding. — ESA-astronauten Andreas Mogensen lagade en chokladmousse på rymdstationen som delades med besättningen på Expedition 70. Chokladmoussen var ett experiment med matberedare tillsammans med den franska rymdstyrelsen.

Vikten av träning i rymden

Astronauter som har långtidsuppdrag på rymdstationen måste träna i upp till två timmar per dag. I rymden behövs inte lika mycket muskler eller ett lika starkt skelett som på jorden. Utan träningen skulle astronauterna varken kunna gå eller stå upp när de återvänder till jorden efter månader i viktlöshet. Träningen hjälper också till att lindra det som kallas "space snuffles" – en åkomma som orsakas när kroppsvätskor, som inte längre dras nedåt av gravitationen, samlas i huvudet.

På den internationella rymdstationen finns löpband, motionscykel och en styrketräningsmaskin. I alla maskiner behöver astronauterna spänna fast sig för att inte sväva i väg. Träningscykeln saknar sadel eftersom det inte behövs i mikrogravitation. På löpbandet spänner astronauterna fast sig med fjädrande band. Löpbandet är byggt för att hålla astronauterna på plats och för att hindra vibrationer att sprida sig och störa den forskning som pågår. Styrketräningsmaskinen använder vakuumcylindrar för att efterlikna vikter på upp till cirka 270 kilo, som ett alternativ till att lyfta tunga vikter.

Alexander Gerst demostrerar hur astronauter tränar i rymden.

Att koppla av på rymdstationen

Astronauterna har vanligtvis långa arbetsdagar med minutiöst planerade scheman. Men besättningen har normalt lite ledig tid före sänggåendet då de kan vila. De skiljer även på vardag och helg. Många astronauter väljer att skriva e-post hem, titta på film, läsa nyheterna eller lyssna på musik när de är lediga. Men den kanske mest populära fritidssysselsättningen är att njuta av den magnifika vyn över jordklotet. På rymdstationen finns utkikskupolen (burspråket) Cupola med stora fönster och 360-graders vy. Marcus Wandt hoppas kunna tillbringa 90 minuter i kupolen för att följa rymdstationens väg ett helt varv runt jorden.

Vissa astronauter skriver dagbok för att ventilera eventuella frustrationer och som ett verktyg för forskare att studera beteenden och utmaningar med att bo och leva i en isolerad miljö. Forskare undersöker även om man kan simulera avslappnande miljöer genom virtuell verklighet, VR, för att förbättra måendet i den isolerade miljön. För astronauter med längre vistelser skulle aktiviteter som att lära sig nya språk och medicinska färdigheter, eller att ta hand om en rymdträdgård, kunna vara positivt för astronauternas hälsa.