Rymden är full av mysterier, ett av dem är så kallade fria planeter. I regel bildas en planet av det moln av stoft och gas varifrån en ny stjärna föds och så stannar den i omloppsbana runt samma stjärna. Forskningen har dock visat att Vintergatan även verkar ha mängder av fritt flygande planeter, som inte ligger i omloppsbana runt en stjärna, utan i stället runt galaxens centrum.
Eftersom de fria planeterna inte kretsar kring någon stjärna är de väldigt svåra att observera. De lyses inte upp på samma sätt som en vanlig planet och är dessutom relativt små och kalla. Det gör att fria planeter i stort sett är omöjliga att fotografera. Kunskapen om dem har därför varit relativt liten, men nu kan det bli ändring på det.
Ett forskarteam från universitetet i Bordeaux insåg att de fria planeterna är tillräckligt varma i början av sina levnadsår för att kunna upptäckas av känsliga kameror på stora teleskop. Genom att observera ett område på himlen i data som sträcker sig 20 år tillbaka i tiden kunde de därför identifiera mellan 70 och 170 fria planeter när de visste vad de skulle leta efter.
– Vi mätte de mycket små rörelserna, färgerna och ljusstyrkorna hos tiomiljontals källor i ett stort område på himlen. Dessa mätningar gjorde det möjligt att identifiera de absolut sett svagaste objekten i området, nämligen de interstellära [fria] planeterna, säger Miret-Roig, astronom vid franska Laboratoire d’astrophysique de Bordeaux och Wiens universitet i Österrike, samt en av huvudförfattarna till studien som presenteras i Nature Astronomy.
Planeternas massor är i paritet med Jupiters, i stjärnbilderna Skorpionen och Ormbäraren. Forskare är inte helt överens om hur fria planeter bildas och hur man egentligen definierar dem. En teori är att de bildas när ett gasmoln som är för litet för att bilda stjärnor kollapsar, en annan att planeterna helt enkelt har kastats ut från sin ursprungliga omloppsbana runt en stjärna. Forskarna hoppas att de nya upptäckterna ska ge svar på de många frågorna. Och enligt Hervé Bouy, en annan av studiens huvudförfattare, kan det finnas betydligt fler fria planeter än vad forskarna hittills upptäckt.
– Potentiellt finns miljarder av dessa friflygande jätteplaneter i Vintergatan som rör sig långt från någon stjärna, säger han.
Teamet hoppas nu att framtida teknik ska kunna bistå i forskningen kring fria planeter, framför allt ESO:s kommande jätteteleskop Extremely Large Telescope (ELT) som är under uppbyggnad i Atacamaöknen i Chile. ELT beräknas vara i drift i slutet av 2020-talet.
