Nya tecken på att det kan ha funnits liv på Mars hero

Nya tecken på att det kan ha funnits liv på Mars

NASA:s rover Curiosity gjorde nyligen ett mycket intressant fynd i Galekratern på Mars. En speciell kol-isotop som kan ha uppkommit genom en biologisk process. Andreas Johsson, forskare på Göteborgs universitet, tycker fyndet är sensationellt och att det kan betyda att forskarna äntligen funnit spår av liv utanför jorden. Mycket analys är dock kvar innan det går att fastställa något.
Galekratern på Mars
NASA/JPL-Caltech/MSSS
Bilden består av 18 olika foton tagna av Curiosity och visar stenformationen Stimson i Galekratern. Det var här rovern gjorde sitt fynd av kol-12-isotoper.
Publicerad
2022-01-31
Dela artikel:

Forskarna är överens om att Galekratern på Mars har innehållit vatten vid en eller flera perioder i planetens historia. NASA:s rover Curiosity har rullat runt på Mars yta sedan 2012 och är den första roboten som på plats har kapacitet att leta efter biomarkörer direkt ur marssanden. Nu befinner den sig i Galekratern och det är där den gjort ett spännande fynd. I marsstenen har den funnit kol-12-isotoper, ett mycket intressant fynd enligt Andreas Johnsson, planetär geomorfolog på Göteborgs universitet och forskare i Mars geologi, som tyder på att det kan ha funnits liv på Mars.

– Det är en sensationell upptäckt som pekar i rätt riktning. I allt verksamt liv på jorden finns en anrikning av kol-12-isotoper i förhållande till den tyngre kol-13-isotopen. Det har länge varit en nyckel som forskare använt sig av i sökandet efter liv på Mars, säger han.

Curiosityforskarna är emellertid noga med att påpeka att fyndet inte är ett bevis för att det funnits liv på Mars. Forskarna har tre teorier, varav en grundar sig i en möjlig biologisk process.

– En av teorierna berör liv på Mars. Men där är vi samtidigt påverkade av vad vi vet om samma kolisotopförhållanden på jorden, där livet har präglat geologin under hela planetens utveckling. Samtidigt vet vi att Mars har haft en annan utveckling och andra förhållanden än jorden. Därför vågar man inte dra de stora slutsatserna än, säger Anderas Johnsson.

Mycket av Marsforskningen utgår från jorden. Om en process sker på jorden är det troligt att samma sak händer på Mars, förutsatt att förhållandena är relativt lika varandra. Samtidigt finns en risk att man tolkar fynd fel eftersom man är i jakt på något speciellt.

Ett känt exempel på det skedde när USA:s dåvarande president Bill Clinton 1996 gick ut och proklamerade att NASA hitta otvetydiga bevis för liv på Mars, efter analyser av meteoriten ALH84001 som hittades på Antarktis 1984 och tros komma från Mars. Meteoriten innehöll förvisso mängder av möjliga spår av liv, bland annat fossil av något som skulle kunna tolkas som en bakterie. Men när fler forskare fick möjlighet att studera materialet närmare visade de att allt man hittat kunnat uppkomma på ickebiologisk väg. 

– Det öppnade upp för att fynden inte var ett tecken på liv ändå, även om många forskare fortfarande hävdar att mängden indicier i ALH84001 ändå talar för det. Det finns en ökad försiktighet i forskarsamfundet kring analyser av den här typen av fynd. Det har nästan blivit så att vi måste se det krypa för att vi ska kunna säga att det är liv, säger Andreas Johansson.

Han är ändå hoppfull inför framtiden, bland annat eftersom de nya fynden kan hjälpa NASA:s andra rover på Mars, Perseverance, i sitt uppdrag.

– Perseverance har kapaciteten att kapsla in sina prover och vår förhoppning är att vi i en nära framtid ska kunna hämta hem proverna till jorden. Det innebär i så fall att vi kan vi göra mycket mer avancerade analyser och därmed vara säkrare på resultaten, säger Andreas Johnsson.

Fram till dess fortsätter forskarnas arbete med att hitta bevis för liv på Mars. I de analyser och studier som presenterats de senaste åren finns inget som direkt motsäger att det kan ha funnits liv i någon form på planeten. Faktum är att forskarna snarare hittat tecken på att förhållandena på Mars en gång var mer gynnsamma än vad de hade vågat hoppas på. Curiositys fynd är ytterligare ett exempel på det, menar Andreas Johnsson:

– Vi vet inte i dag om livet någonsin fick fäste på Mars. Men om det fick det så kan det ha utvecklats på samma sätt som på jorden, åtminstone initialt.  Det här intressanta fyndet hittades i Galekratern men i Jezerokratern, där Perseverance landade, kan det finnas ännu starkare bevis för hypotesen om liv på Mars. Där finns en mycket intressant floddeltamiljö, och vi vet att deltan på jorden är väldigt effektiva i att bevara organiska föreningar under väldigt lång tid, säger Andreas Johnsson.

Rymdbloggen