”Nu har åter ett år passerat, och vilket intensivt och extraordinärt år det varit! Rymdområdet utvecklas ständigt och det står helt klart att rymden inte bara är ett spännande, fascinerande och utmanande fält utan framför allt en sektor som levererar ovärderlig samhällsinformation inom en mängd viktiga samhällsområden. En av Rymdstyrelsens största utmaningar är att kunna mäkta med att stötta och utveckla svensk rymdverksamhet i syfte att lyfta fram nyttan med rymden för så många som möjligt.”
Så inleder generaldirektör Anna Rathsman Rymdstyrelsens årsredovisning för 2022. Rymdstyrelsen kan inte annat än att lyfta upp satelliten Mats som Sveriges absoluta toppnotering inom rymdområdet 2022. Den svenska forskningssatelliten lyfte mot rymden den fjärde november klockan 18.27 från en raketbas på Nya Zeeland. Femtio minuter senare separerade från sista raketsteget och svävade mot sin bana i omlopp runt planeten.
Matsprojektet hade ställts inför många prövningar innan raketen från det amerikanska företaget Rocket Lab steg mot skyn. Hemma i Stockholm jublade såväl ingenjörer som forskare och så även vi på Rymdstyrelsen när ett nytt kapitel för Mats äntligen fick påbörjas.
Vi vill även lyfta fram vår nya svenska astronaut Marcus Wandt som lyckades med bedriften att tas ut till den europeiska rymdorganisationen ESA:s astronautgrupp bland över 22 500 sökande. Marcus Wandt, testpilot och chef för flygverksamheten vid SAAB Aeronautics i Linköping, togs ut till den så kallade reservpoolen som får genomgå astronaututbildning på ESA om ett framtida uppdrag passar deras profil.
Det fanns även mycket svenskt i de stora internationella genombrotten under året. Ett av James Webb-teleskopets allra mest komplexa komponenter är instrumentet MIRI. En del av de filter som används av instrumentet är utvecklade av svenska forskare från Stockholms universitet, Chalmers och företaget Spectrogon. MIRI står för Mid-Infrared Instrument och dess uppgift är att fånga upp det allra svagaste infraröda ljuset från de mest avlägsna och äldsta himlakropparna i universum.
Även delar inom månprogrammet Artemis har svensk kvalitetsstämpel på sig. Delar till jätteraketen Space Launch Systems bränsletankar tillverkas av företaget ESAB i Laxå och OHB Sweden med säte i Kista har arbetat med delar av den europeiska servicemodulen till kapseln Orion sedan 2016.
Samlad analys från året som gått
Externa händelser såsom Rysslands anfallskrig mot Ukraina och en kraftig inflation påverkade arbetet 2022. Internt har arbetet präglats av den nyordning som återgången till arbetet efter pandemin inneburit, men också av Rymdstyrelsens flytt till nya lokaler samt en förhållandevis stor personalomsättning. Vår samlade analys och bedömning är att myndighetens insatser, i allt väsentligt, väl motsvarat förväntningarna på resultat och utveckling i relation till regeringens mål, uppgifter och uppdrag i instruktion, regleringsbrev samt andra styrdokument.
Rysslands krig mot Ukraina
Rysslands krig mot Ukraina har haft stor påverkan på Rymdstyrelsens arbete, både nationellt och internationellt. Rymdstyrelsen har säkerställt att Sveriges ståndpunkt förts fram och tagits tillvara i Esa-samarbetet. Samtliga pågående utvecklingsprojekt mellan Esa och Ryssland har avslutats. Enstaka projekt i sin operationella fas har fortsatt. Speciellt utsatt har Europas förmåga att sända upp satelliter varit. Alla uppsändningar med den ryska raketen Soyuz från Esas uppsändningsbas i Kourou i Franska Guyana har avbrutits. En av raketmotorerna till den europeiska raketen Vega levereras av ett företag från Ukraina, vilket kommer att begränsa den europeiska förmågan att sända upp satelliter ytterligare. Ryssland och Ukraina är också huvudleverantörer av för raket- och satellitindustrin viktiga råämnen såsom titan, kobolt och magnesium.
Internationell rymdverksamhet
Rymdstyrelsen genomför en stor del av sin verksamhet i olika samarbeten som rör internationell rymdverksamhet, bland annat genom delegationen till Esa och genom expertstöd inom EU:s rymdprogram. Esa är Sveriges och Rymdstyrelsens viktigaste internationella samarbetspartner på rymdområdet. Samarbetet mellan Esa och EU har också fortsatt att utvecklas under år 2022. Återflödet av kontrakt till svenska aktörer har ökat markant och Sverige var också ett av de länder som vid Esas ministermöte i november kunde öka sitt relativa bidrag till Esas frivilliga program.
Forskning
Under år 2022 har Rymdstyrelsen genomfört utlysningar inom sex forskningsrelaterade program med stöd riktat mot bland annat karriärutveckling, doktorander, nya och pågående forskningsprojekt, och fortsatt stöd till deltagande i rymdprojekt inom Esas vetenskapsprogram. Många projekt genomförs i internationell samverkan, ofta i långsiktiga samarbeten som leds av till exempel Esa eller Nasa. Rymdstyrelsens bedömning är att myndigheten under året främjat och stöttat utvecklingen av svensk rymdforskning. Rymdstyrelsen har också bidragit till, och dragit nytta av, det internationella samarbetet inom rymdområdet genom olika forskningsutlysningar.
Den svenska rymdbasen Esrange utanför Kiruna, med sin nordliga latitud och infrastruktur för uppsändning av sondraketer och ballonger samt tekniktester, är en unik tillgång för svenska och internationella forskare, ingenjörer och studenter. Efter förseningar orsakade av Rysslands krig med Ukraina kunde hela fem sondraketuppskjutninger ske under årets sista kvartal. Två nya raketprojekt inom Rymdstyrelsens nationella ballong- och raketprogram kunde startas under år 2022, Syster och Origin. Flera ballonguppsändningar genomfördes också inom det EU-finansierade ballongprogrammet Hemera.
Övriga områden
I årsredovisningen går att läsa om Rymdstyrelsens alla övriga områden. Där återfinns även den finansiella redovisningen för året.
Klicka på den här länken för att komma till årsredovisningen