Gaia är ett av Europas mest framgångsrika rymdprojekt någonsin. Dess historia sträcker sig tillbaka till början av 1990-talet, när det banbrytande satellitprojektet Hipparcos genomförde en kartläggning av cirka 100 000 stjärnor. Lennart Lindegren började då tillsammans med några kollegor fundera på hur man kunde ta forskningen vidare.
– Hipparcos visade att en tidigare oprövad metod för att kartlägga stjärnors positioner, avstånd och rörelser fungerade. Samtidigt hade tekniken gått framåt så mycket att vi insåg att det gick att få mycket högre noggrannhet för många fler stjärnor med ett något större instrument och moderna detektorer. Erfarenheterna ledde till att vi började arbeta för att få till en ny satellit, Gaia, säger Lennart Lindegren.
De första idéskisserna till det som skulle bli Gaia skickades in till ESA redan 1993. Sedan dess har Lindegren spelat en central roll för att utveckla konceptet och har medverkat i flera vetenskapliga konsultgrupper för projektet inom ESA och rymdindustrin.
År 2013 var det slutligen dags för Gaia att sändas upp. Den har fungerat i det närmaste perfekt i mer än tio år. De senaste 3–4 åren har drygt 2000 vetenskapliga artiklar publicerats varje år baserat på insamlade data, vilket gör Gaia till en av de mest värdefulla satelliterna.
Vad var målet med Gaia?
– Målet var att kartlägga avstånd och rörelser för minst en miljard stjärnor i Vintergatan. Genom att analysera dessa data och jämföra med teoretiska datormodeller hoppas man kunna förstå hur vår galax uppstått och utvecklats under de senaste 10 miljarder åren. Men de noggranna mätningarna kan också användas för oerhört mycket annat, alltifrån att väga asteroider till att bestämma universums expansion.
Redan vid det tredje datasläppet år 2020 hade Gaia katalogiserat över en och en halv miljard stjärnor med en genomsnittlig noggrannhet på 27 mikrobågssekunder vid 15:e magnituden. När väl alla tio årens data bearbetats kommer de kvantifierbara målen att ha överträffats med råge. Och för många delar av astrofysiken är tillgången till dessa data omvälvande.
Ny bild av Vintergatan
De viktigaste upptäckterna som Gaia bidragit till är kartläggningen av Vintergatan som visar att vår galax är en betydligt mer spännande plats än man tidigare tänkt sig.
– I stället för en majestätiskt roterande spiralgalax ser vi nu en väldigt komplicerad och dynamisk struktur som vibrerar och vrider sig i efterdyningarna av upprepade kollisioner med mindre galaxer. Gaia-resultaten är oumbärliga för att få ihop en övergripande bild av Vintergatan, även om andra observationer, till exempel spektroskopiska, också behövs, säger Lennart Lindegren.
Den 27 mars 2025 stängdes Gaia ner för alltid och gick in i en ny bana runt solen, lite längre ut än tidigare mellan Jorden och Mars. Orsaken är att satelliten fått slut på kvävgas, vilket gör att den tumlar runt okontrollerat och inte går att använda till vetenskapliga observationer längre.
