Bloggen - Bemannad rymdfart

Forskare analyserar danska astronautens sömn på ISS

Den danska ESA-astronauten Andreas Mogensen, som nyligen anlände till internationella rymdstationen (ISS), genomför två sömnexperiment ombord: Circadian Light och Sleep in Orbit. Han har därför installerat en lampa, som simulerar naturligt dagsljus, och sover med en EEG-mätare i örat.
Andreas Mogensens sängplats på ISS, tillsammans med den nyligen installerade sollampan.
ESA/NASA
Andreas Mogensens sängplats på ISS, tillsammans med den nyligen installerade sollampan.
Ämnen:
´
Publicerad
2023-09-06
Dela artikel:

Att sova i tyngdlöshet är inte helt lätt. ISS färdas med en hastighet på närmare 28 000 kilometer i timmen och kretsar runt jorden en gång var 90:e minut. Därför upplever astronauterna ombord 16 solnedgångar och soluppgångar varje dag. Ändå följer de, liksom oss på jorden, Greenwich mean time. GMT, och har ett schema för läggning och väckning.  

Dygnsrytmen påverkas av att astronauterna inte får den ljusexponering som vi naturligt får på jorden.  Rytmen är även kopplad till kroppens kärntemperatur, som varierar under dygnet och styr både vår ämnesomsättning och sömncykel. En annan sak som påverkar astronauternas sömn är att de inte ligger ner och sover. I stället flyter de omkring i en sovsäck, som är fastspänd i deras eget sovutrymne, och använder öronproppar för att hålla ljudet ute från de livsuppehållande system som körs kontinuerligt.  

Andreas Mogensen i tyngdlöshet
ESA/NASA

Andreas Mogensen kommer att vara del i ett sömnexperiment som kallas Circadian Light. Det har utvecklats av SAGA Space Architects från Köpenhamn i Danmark, vars team har tagit fram en lampa som ska stödja dygnsrytmen hos astronauter i rymden.

På Andreas Mogensens tredje dag på ISS installerade han lampan, som är synkroniserad med hans sömnschema och byter belysning under hela dagen i hans egen besättningskabin.

Ljusets färger har valts ut noggrant för att efterlikna det naturliga dagsljuset, som astronauterna inte upplever naturligt på den internationella rymdstationen. Lampan lyser rött på kvällen, när Andreas Mogensen ska sova, för att simulera en lugnande solnedgång. När Andreas vaknar på morgonen blir lampan i stället blå, vilket ska föra tankarna till en morgonhimmel.  

De två grundarna av SAGA testade dygnsrytmljuset under en två månader lång expedition till Grönland. Där blev det tydligt hur viktigt ljuset är för att hålla ett regelbundet schema. ESA sponsrar också liknande forskning på forskningsstationen Concordia i Antarktis i en miljö med långa mörka vintrar och somrar då solen aldrig går upp, vilket påverkar sömnen avsevärt.

Det andra sömnexperimentet kallas Sleep in Orbit. Här sover Andreas Mogensen med en in ear-mätare, som är utvecklad av forskare från Aarhus universitet i Danmark. Den kommer att mäta hjärnans elektiska aktivitet genom elektroencefalografi (EEG). Forskarna får därigenom möjlighet att analysera Andreas Mogensens hjärnaktivitet under natten och bättre förstå kvaliteten på astronauters sömn. Mätaren är enkel att sätta in och använda när man sover och är därför ett bättre alternativ än den hjälmliknande mätanordning med en mängd sladdar, som man vanligtvis använder för att mäta EEG.

Forskarna bakom Circadian Light and Sleep in Orbit samarbetar och delar data samt genomför de två experimenten samtidigt för att ge ytterligare insikter och kunskap.