Forskare har upptäckt en potentiellt beboelig superjord hero

Forskare har upptäckt en potentiellt beboelig superjord

En grupp av internationella forskare har upptäckt en superjord runt en liten stjärna strax utanför vårt solsystem. Planeten är runt 40 procent större än jorden, och kan ha rätt förhållanden för liv.
En illustration av en exoplanet. En stor exoplanet som ser ut som en röd jord ligger i förgrunden, framför en liten, röd stjärna i universum.
Shutterstock
Forskare har hittat en tidigare okänd planet, som dessutom befinner sig inom den beboeliga zonen, runt stjärnan LP 890–9. Bilden är en illustration.
Publicerad
2022-09-21
Dela artikel:

Stjärnan LP 890–9 ligger runt 100 ljusår från jorden och är både liten och sval jämfört med andra stjärnor, vilket gör den svår att observera. NASA:s Transiting Exoplanet Survey Satellite (TESS) har i uppdrag att söka efter exoplaneter runt närliggande stjärnor, och upptäckte tidigare i år en planet som går i omloppsbana kring den ljussvaga stjärnan.

Tack vare studier med markbaserade teleskop har man nu också upptäckt en ytterligare, tidigare okänd planet runt LP 890–9 – som dessutom befinner sig inom den beboeliga zonen.

Hur upptäcker man en exoplanet?

TESS söker efter planeter i solens grannsystem med hjälp av den så kallade transit-metoden. Genom att övervaka ljusstyrkan hos tusentals stjärnor samtidigt söker den efter skiftningar i ljus som orsakas av att planeter passerar framför stjärnorna.

Även om metoden är användbar för att hitta planeter krävs det ytterligare studier för att lära oss mer om dem; som deras storlek, omloppsbana och atmosfär. För det använder man sig av markbaserade teleskop.

Sådan uppföljning är särskilt viktig när det rör sig om väldigt kalla stjärnor, så som LP 890–9, eftersom de avger det mesta av sitt ljus i det nära-infraröda spektrumet där TESS har en ganska begränsad känslighet. En grupp av internationella forskare i en studie ledd av University of Liège i Belgien har därför följt upp data från TESS med observationer från markbaserade teleskop inom uppdraget Search for habitable Planets EClipsing Ultra-cOOl Stars (SPECULOOS).

Teleskopen inom SPECULOOS-konsortiet är optimerade för att observera kalla stjärnor med hög precision, tack vare kameror som är mycket känsliga i det nära-infraröda spektrumet. Genom dessa nya observationer har man kunnat bekräfta att den planet som TESS observerat är runt 30 procent större än jorden och rör sig ett helt varv runt sin stjärna på bara 2,7 jorddygn. Forskarteamet har dessutom sökt igenom systemet runt LP 890–9 efter andra planeter som TESS kan ha missat, och observationerna har varit framgångsrika.

Varför kalla stjärnor?

Målet med SPECULOOS är att söka efter potentiellt beboeliga planeter runt de minsta och kallaste stjärnorna i solens grannsystem. Utöver att bekräfta den planet som TESS observerat, som sedan fått namnet LP 890-9b, har SPECULOOS upptäckt en ny superjord som fått det kreativa namnet LP 890-9c.

Att det är en superjord innebär att planeten är större än jorden, men mindre än de stora gasjättarna i vårt solsystem. LP 890-9c är lik den första i storlek, runt 40 procent större än jorden, men har en större omloppsbana – den avslutar ett varv runt sin stjärna på runt 8,5 jorddygn.

Även om det innebär att planeten cirkulerar väldigt nära sin stjärna, på ett avstånd runt 10 gånger kortare än det mellan Merkurius och Solen, är mängden stjärnbestrålning fortfarande låg. Det placerar planeten inom den så kallade ”beboeliga zonen”, och förutsatt att planeten har en tillräcklig atmosfär kan det innebära att det finns flytande vatten på planetens yta.Men hur kan det komma sig? Att planeten kan vara beboelig trots sin närhet till LP 890–9 beror på stjärnans storlek och temperatur. LP 890–9 är runt 6,5 gånger mindre än solen, och stjärnans yttemperatur är bara hälften så hög. Det förklarar varför planeten LP 890-9c fortfarande kan vara beboelig trots att den är närmare sin stjärna än jorden är från solen.

Fortsatta studier

Att LP 890-9c är nära den inre gränsen för den beboeliga zonen kan också innebära att den har en atmosfär som är särskilt rik på vattenånga, vilket skulle öka de atmosfäriska signalerna. Planeter runt små, kalla stjärnor är alltså särskilt väl lämpade för detaljerade atmosfärstudier. De är även lämpliga forskningsobjekt i sökandet efter kemiska spår av liv.

Forskarteamet kommer nu att studera planetens atmosfär, och möjligtvis med hjälp av rymdteleskopet James Webb. LP 890-9c verkar vara ett av de mest intressanta målen bland de potentiellt beboeliga planeter som vi känner till idag, och den ger oss även en unik möjlighet att bättre förstå beboelighetsförhållandena kring de minsta och kallaste stjärnorna i solens grannområde.

Mer om SPECULOOS

SPECULOOS-konsortiet leds av University of Liège i samarbete med University of Cambridge, University of Birmingham, MIT, University of Bern, Canary Islands Institute of Astrophysics och ESO. Projektet baseras på ett nätverk av robotiska teleskop vid två observatorier: SPECULOOS-south vid ESO:s planetariska observatorium i Paranal, Chile, och SPECULOOS-north vid Teide-observatoriet på Teneriffa, Spanien.

Utforska systemet kring stjärnan LP 890–9 på NASA:s hemsida.

Läs mer om exoplaneter:

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen