Ett vanligt inslag i nyhetsfloran de senaste somrarna är rapporter om torka, skogsbränder och översvämningar. Främst har det då handlat om platser som inte historiskt drabbats av värmeböljor och uteblivna regnmoln men som idag lamslås. I områden som har återkommande torrperioder är läget ännu värre då regnperioderna lyst med sin frånvaro under flera års tid. Klimatförändringarna har blivit mer påtagliga och drabbar miljontals människor världen över.
I skrivande stund kan man läsa att Rehn har lika låga vattennivåer som 2018. Trafiken på floden påverkas kraftigt då de djupgående promarna inte kan ta sig fram med sin last. I Slovakien står byar utan vatten när regnet uteblivit och reservoarerna torkat ut och i Italien har regeringen utlöst ett nödläge i norra delen av landet då Po-floden inte haft så låga vattennivåer på 70 år till följd av en snöfattig vinter och en extremt varm och torr vår. Vi kan inte annat än att ta klimatförändringarna på allvar och tillsammans göra vad vi kan för att bromsa effekterna. För att göra det krävs kunskap och enorma mängder data om hur det ser ut idag och historiskt för att kunna ställa prognoser och arbeta förebyggande framöver. Detta är något som satelliten SWOT (Surface Water and Ocean Topography) ska bistå med.
SWOT är ett internationellt samarbete mellan de amerikanska, franska, kanadensiska och brittiska rymdmyndigheterna. SWOT har flera viktiga uppgifter. Bland annat ska den mäta höjden på jordens olika vattenmassor. Över havet kommer satelliten att exempelvis kunna mäta virvlar mindre än vad tidigare satelliter kunnat observera. Havsnivåskillnader påverkar strömmar och virvlar i haven som har betydelse för hur haven absorberar värme och kol från atmosfären.
Haven har en stor påverkan på vårt klimat och planetens olika vädercykler men SWOT kommer även att studera jordens sötvatten. Satelliten ska mäta mer än 95 % av jordens sjöar som är större än 6 hektar och floder som är bredare än 100 meter.
- De nuvarande databaserna innehåller information om kanske ett par tusen sjöar runt om i världen, SWOT kommer att öka det antalet till mellan 2 och 6 miljoner, säger Tamlin Pavelsky, NASA:s forskningsledare för sötvattensforskning för SWOT, som är baserad vid North Carolinas universitet i Chapel Hill.
Förutom att mäta vattnets höjd (oavsett om det är i en sjö, flod eller reservoar) kommer SWOT också att mäta dess utbredning, eller yta. Denna viktiga information, tillsammans med topografisk data över sjö- eller flodbottnen, kommer att göra det möjligt för forskarna att beräkna hur mycket sötvatten som finns på jorden och var. Data man idag bara har av ett fåtal välstuderade stora floder och sjöar.
- När man väl har koll på vattenvolymen kan man bättre bedöma vattenbudgeten, eller hur mycket vatten som strömmar in och ut ur ett område, säger Lee-Lueng Fu, SWOT-projektforskare vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory i södra Kalifornien, som förvaltar den amerikanska delen av uppdraget.
För att kunna minimera följderna av exempelvis extremtorka, krävs information. Helst så detaljerad som möjligt och över tid. Det finns miljontals sjöar och floder på jorden som är bra sötvattenkällor, men forskarna har ingen riktigt konsekvent information om dem i nuläget. Det mesta av informationen som finns kommer från markbaserade instrument i befolkade områden. Att kunna mäta sjöar och floder, inte bara i befolkade områden utan även där markbaserade instrument inte finns, kommer att underlätta för forskarna. Det kan också bidra till att hitta ytterligare färskvattenkällor.
- SWOT kommer att samla in information om vattenförekomster över hela världen, och denna information kommer att vara fritt tillgänglig för alla som behöver den, säger projektledaren Parage Vaze vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory.
SWOT har en planerad uppsändning i november 2022.
