Världens fjordar skapades när inlandsisen drog sig tillbaka. Fjordarna utgör bara 0,13 procent av jordens havsyta, trots det står de för lika stora utsläpp som alla djuphavsområden tillsammans, vilka utgör hela 84 procent av havsytan. Det visar nya beräkningar från forskare vid Göteborgs universitet.
Metanutsläpp orsakar cirka 30 procent av växthuseffekten. Havsmiljöns bidrag till metanutsläppen är visserligen betydligt mindre än från världens landområden. Dessvärre är det så att övergödningen av de kustnära områdena har skapat större syrefria områden på bottnarna i vattnen runt om, vilket i förlängningen påverkar koncentrationen av metangas i atmosfären. Detta blir extra tydligt i de relativt sett skyddade fjordlandskapen.
Det har länge varit känt att det i fjordar bildas skyddade syrefria miljöer närmast botten och att metangas därigenom bildas i bottensedimenten när det biologiska materialet bryts ned. I vanliga fall når dock bara en liten del av den klimatvärmande gasen ut i atmosfären eftersom den bryts ned på väg upp genom det syrerika vattnet närmare ytan. Det forskarna nu kunnat se är att det vid kraftiga stormar sker en markant ökning av metangasutsläpp från fjordarna när vattnet blandas om i de turbulenta förhållandena.
För att kunna beräkna och påverka framtidens klimat är det viktigt att kunna spåra och beräkna utsläpp av metan till atmosfären. Här spelar rymdforskning en viktig roll. Inom jordobservationsprogrammet Copernicus övervakas vår miljö på jorden med hjälp av satelliter i rymden och instrument på jorden. Satellitdata från satelliten Sentinel-5P används för att upptäcka och kvantifiera metanutsläpp och se var de kommer ifrån.
Forskarna från Göteborgs universitet har studerat Byfjorden vid Uddevalla under perioden 2009–2021 och bedrivit fältstudier för att mäta metanproduktionen i fjorden. Byfjorden är en syrefattig fjord som har drabbats av övergödning till följd av att Bäveån rinner ut i fjorden och för med sig mycket näring från jordbruken i området.
Resultatet av studierna var att utsläppen av metan till atmosfären ökar när vattnet rörs om och det syrefria vattnet vid botten hastigt rör sig upp mot ytan och tar med sig metanet, som avges till atmosfären. Utsläppen av metangas var stora och amerikanska forskare har kunnat se samma mönster när de studerat fjordar i Kanada.
Klimatförändringarna, som leder till mer extremväder och stormar, kan alltså göra att metanutsläppen ökar från världshaven, men bara till en viss gräns. Skulle det bli en kraftig ökning av antalet stormar kommer i stället metanutsläppen minska, efter som de syrefria miljöerna nära botten minskar när vattnet blandas oftare.
