I en ny studie har forskare från Lawrence Livermore National Laboratory visat varifrån jordens vatten mest troligt kommit ifrån. Det har genom historien funnits många teorier, allt från att jorden bombarderats av vattenfyllda kometer och asteroider till att vattnet kom hit från den himlakropp, Thea, som kolliderade med jorden då månen skapades. Den nya forskningen visar dock att det inte verkar vara mer dramatiskt än att vattenmolekylerna funnits här hela tiden.
Genom att studera olika isotoper i månsten som är förknippade med förekomsten av vatten har forskarna kunnat se att såväl månen, jorden och Thea är och har hela tiden varit relativt torra himlakroppar. De tycks dessutom bildats på ungefär samma avstånd från solen och därför av samma typ av stoft och sten. Om vattnet hade färdats hit från andra delar av solsystemet hade det behövts kometer som i princip bara bestod av vatten och det är enligt forskarna inte rimligt.
Det är med hjälp av stenar från månen som forskarna kunnat komma till sin slutsats. Under Apolloprogrammet hämtade NASA hem väldigt mycket månsten som fortfarande ger oss svar på universums gåtor. Månen fungerar som en tidskapsel för såväl månens men också jordens geologiska historia. Då månen bildades genom att brytas loss från jorden under en kollision för ungefär 4,45 miljarder år sedan kan vi använda himlakroppen för att se bakåt i tiden. Till skillnad från jorden har inte månen några tektoniska plattor eller aktiv vulkanisk aktivitet så den sten som är där har fått förbli relativt orörd genom åren.
Jorden bara den femte blötaste platsen i solsystemet
Det är lätt att tro att vår blåa planet är solsystemets vattenvärld nummer ett, men så är verkligen inte fallet. Jorden är faktiskt bara den femte blötaste platsen i solsystemet.
Genom att studera år av data från diverse rymdmissioner har forskare vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory kunnat kartlägga hur mycket flytande vatten som finns i solsystemet och på vilka himlakroppar. Det har visat sig att den överlägset blötaste himlakroppen är solsystemets största måne Ganymedes, som ligger i omloppsbana runt Jupiter. Hela 46 procent av Ganymedes totala volym består av flytande vatten, till skillnad från jorden som bara består av ynkliga 0,12 procent av flytande vatten. Räknar man dessutom med Ganymedes ismassa så kan man konstatera att månen består av hela 70 procent vatten. Till och med Pluto kan ha ett hav nästan lika stort som jordens trots att den lilla dvärgplaneten befinner sig nästan fem miljarder kilometer längre bort från solen än oss.
Totalt har man kunnat konstatera flytande vatten på nio himlakroppar i vårt solsystem. I bilden nedan finns hela listan där vattenmängden mäts i zettaliter (ZL), en enhet som motsvarar 1 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 liter eller 1 miljard kubikkilometer.
