Stjärnan AG Carinae är inte vilken stjärna som helst. AG Carinae är en av de ljusaste stjärnorna i vår galax Vintergatan och klassas som en lysande blå variabelstjärna. Den lyser starkare än 1 miljon solar och bränner bränsle i en enorm hastighet.
Takten i vilket den bränner energi gör att stjärnan rusar genom livet som om det inte fanns någon morgondag. Ett eller flera jätteutbrott för 10 000 år sedan skapade det vackra, expanderande skalet av damm och gas som ses i den bild som nu fångats av Hubble. Dessa utbrott är typiska för den här typen av stjärnor som lever snabbt och dör unga. På grund av att de är så massiva och varma är stjärnor som AG Carinae i en konstant kamp för att upprätthålla stabiliteten. Gravitationen gör att den riskerar att implodera i en supernova men då och då gör det enorma inre strålningstrycket att det yttre lagret på stjärnan slungas ut likt ett vulkanutbrott som resulterar i att den tappar massa och överlever ett tag till.
Lysande blå variabelstjärnor är bland de mest massiva och ljusaste. De lever bara några miljoner år, jämfört med vår sols ungefär 10 miljarder år. De är även väldigt sällsynta och man har bara hittat mindre än 50 liknande stjärnor i vår lokala grupp av närliggande galaxer. AG Carinae är några miljoner år gammal och ligger 20 000 ljusår bort i Vintergatan.
Bilden togs i synligt och ultraviolett ljus. Ultraviolett ljus ger en något tydligare bild av glödtrådsstrukturerna som sträcker sig hela vägen ner mot stjärnan från stoftmolnet. Hubble är idealisk för observationer av ultraviolett ljus eftersom detta våglängdsområde endast kan ses från rymden.
Massiva stjärnor, som AG Carinae, är viktiga för astronomer på grund av deras långtgående effekter på sin närliggande miljö. Det största vetenskapliga programmet i Hubbles historia, Ultraviolet Legacy Library of Young Stars as Essential Standards (ULLYSES), studerar ultraviolett ljus av unga stjärnor och hur de formar sin omgivning.
Hubbles ersättare
I höst ska Hubbles ersättare sändas upp i omloppsbana, det enorma James Webb teleskopet (JWST). JWST skiljer sig ganska mycket åt från Hubble, men på ett positivt sätt. Huvudspegeln på JWST är 6,5 meter i diameter mot Hubbles 2,4 meter. Detta gör JWST uppemot 100 gånger kraftigare. JWST kommer även fånga infrarött ljus medan Hubble främst tagit in synligt och ultraviolett ljus. Teleskopet är ett samarbete mellan ESA, NASA och den kanadensiska rymdstyrelsen CSA. Forskarnas förhoppningar är att med hjälp av JWST bland annat kunna ge tydligare svar på hur galaxer, stjärnor och planeter bildas.
- Hubble sändes upp den 24 april 1990 och har gjort mer än 1,5 miljoner observationer av cirka 48 000 himmelska föremål.
- Under sin 31-åriga livstid har teleskopet gjort mer än 181 000 banor runt vår planet, vilket motsvarar totalt över 7 miljarder kilometer.
- Hubble-observationer har producerat mer än 169 terabyte data, som är tillgängliga för nuvarande och framtida generationer av forskare.
- Astronomer som använder Hubble-data har publicerat mer än 18 000 vetenskapliga artiklar, varav mer än 900 av dessa publicerades 2020.
